Klädindustrins miljöpåverkan är enorm och den fortsätter att öka. I Sverige köper vi i genomsnitt 15 kilo nya textilier per person och år, där endast 0.8 procent är köpt second hand. Vi donerar 3,8 kilo, men mer än 7 kilo hamnar i soporna. Mest klimatpåverkan sker vid tillverkningen av textilier i form av bland annat växthusgasutsläpp, vattenförbrukning och föroreningar. Textilier är både kläder och hemtextil, alltså tyger till hemmet av olika slag som står för omkring en fjärdedel av de textilier vi konsumerar årligen.
En viktig del av att lösa den pågående klimatkrisen är att förändra vårt beteende när det kommer till kläder och konsumtion. Vi behöver sätta press på textilindustrin för att de ska sluta använda skadliga kemikalier och ändra vårt konsumtionsbeteende till att satsa på hållbart mode där vi köper second hand, investerar i kvalitet och lagar kläder som gått sönder för att minska klädproduktionens miljöpåverkan.
Fast fashion har stor miljöpåverkan
Fast fashion är kläder som tillverkas i stora volymer och med snabbt skiftande design för att skapa kortlivade modetrender och säljs till låga priser. Fokus är kvantitet framför kvalitet och lika snabbt som kläderna dyker upp i butikshyllorna så försvinner de igen. Kläderna har en kort livscykel där ständiga nyheter och hög omsättning är det som eftersträvas. Detta sätt att tillverka och marknadsföra kläder driver på utvecklingen mot att kläder ofta bara används ett par gånger innan det ersätts av något nytt och är en del i att skapa ett slit- och släng-samhälle som ger stora konsekvenser för miljön på flera olika sätt.
Överanvändning av resurser
Dagens textilproduktion kräver en enorm mängd resurser såsom vatten, kemikalier och energi. Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna. Det beräknas att produktionen av 1 kilo bomull kan kräva mellan 9 000 – 30 000 liter vatten. Denna höga vattenförbrukning kan leda till uttorkning av sjöar och floder, vilket i sin tur kan minska tillgången på dricksvatten och påverka jordbruken. Stora mängder mark används för att odla bomull och andra fibrer som våra plagg tillverkas av, mark som ofta hade kunnat användas till exempelvis matproduktion. När vi överanvänder jordens resurser riskerar vi att dessa resurser tar slut och att våra ekosystem förstörs.
Dessutom tillverkas omkring hälften av världens textilier av polyester, ett syntetiskt material som görs av fossil olja. Polyester är svårt att återvinna och ökar mängden avfall. När polyester tvättas frigörs mikroplaster som sprids till och förorenar vattendrag.
Föroreningar
När kläder tillverkas används en rad olika kemikalier, varav många är skadliga. Vid oförsiktig hantering riskerar kemikalierna att läcka ut i vattendrag och förorena vattnet. Utsläppen av kemikalier påverkar vattnet och bidrar till övergödning och toxiska effekter i både vatten och mark.
Utsläpp av växthusgaser
Cirka 80 procent av växthusgasutsläppen från klädproduktion sker i samband med tillverkningen. Det krävs mycket energi för att producera fibrer och material, och många gånger är det fossila bränslen som kolkraft och som används som energikälla. Dessutom transporteras kläder över hela världen, vilket leder till ytterligare utsläpp.
Utsläppen bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringar som leder till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer och andra klimatrelaterade problem.
Avfall
Med klädindustrins snabba produktionscykler produceras och konsumeras kläder i en alltför snabb takt. Detta leder till stora mängder avfall som hamnar på soptippar eller förbränns. När vi slänger kläder innebär det att vi förlorar resurser ur det cirkulära kretsloppet. Dessutom bidrar avfallet till ökade växthusgasutsläpp och mer föroreningar.
Mikroplast
När kläder av polyester, nylon och andra syntetiska material tvättas frigörs mikroplastpartiklar. Dessa partiklar kan hamna i havet och påverka marina ekosystem. Fiskar och andra organismer kan få i sig mikroplasterna, vilket kan påverka deras hälsa och potentiellt fortsätta upp i näringskedjan till människor.
Avskogning
För att producera viskos och rayon som ofta används för att tillverka kläder behövs träcellulosa. Om vi inte har ett hållbart skogsbruk kan detta leda till avskogning som hotar biologisk mångfald, påverkar lokala klimatförhållanden och minskar koldioxidupptaget i området.
En hållbar klädindustri
Modeindustrin har börjat ta små steg mot att minska klädproduktionens miljöpåverkan men än är det långt kvar. Vi behöver alla hjälpas åt för att få en hållbar klädindustri. Eftersom största delen av klimatpåverkan sker vid tillverkningen behöver textil- och klädindustrin byta fokus från fast fashion till hållbara produkter och långsiktig design. Detta är något som politiken kan kräva av industrin och som medborgare kan vi ligga på politikern i denna fråga. Som konsumenter kan påverka detta genom att köpa färre kläder och förlänga klädernas livslängd genom återanvändning. Var medveten om vad du köper och handla second hand först och främst. Eller varför inte ordna en klädbytardag i grannskapet? Är det hål i jeansen kan du kanske laga dessa istället för att slänga dem. Framförallt är det viktigt att välja bort fast fashion och istället investera i kvalitet genom att välja kläder som håller.
– Det bästa du kan göra för att handla kläder hållbart, är att ta cykeln till din lokala andrahandsaffär, säger Malin Wennberg, kommunikationschef på Mistra Future Fashion som är ett av världens största forskningsprogram om hållbart mode.
Greenpeace kämpar för framtidens mode
© Paul Lovis Wagner / Greenpeace
På Greenpeace arbetar vi aktivt för att skapa en förändring inom klädindustrin. Genom utbildning, undersökningar och fredliga aktioner vill vi uppmärksamma klädindustrins miljöpåverkan och kämpa för att vi alla ska ta ansvar för en mer hållbar värld.
Vill du vara med och påverka? Sprid ordet om textilindustrins mörka baksidor till dina vänner och familj och konsumera hållbart. Stöd även vårt viktiga arbete genom att bli månadsgivare eller ge en engångsgåva istället för att köpa det där nya klädesplagget.
🎧 Poddtips! Lyssna gärna på avsnittet medveten konsumtion från vår podcast Systemskiftet.
