Vindkraft är en av de mest framstående teknologierna inom förnybar energi och spelar en avgörande roll för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Vindkraftverk orsakar inga koldioxidutsläpp vid drift och genererar mycket lite miljöfarligt avfall. Även om det såklart innebär en negativ miljöpåverkan vid produktionen och byggandet av vindkraft är fördelarna generellt mycket större. Vi behöver fasa ut användning av icke förnybara energikällor som kol, olja, gas och kärnkraft och ställa om till vind-, vatten- och solkraft för att vi ska få en miljömässigt hållbar utveckling för såväl människor som djur och natur på vår planet.

Hur påverkar vindkraft miljön? Det berättar vi här!

Greenpeace och volontärer från Tcktcktck reser en vindturbin på stranden i Durban, Sydafrika för att skicka ett budskap om hopp under FN:s klimatförhandlingar år 2011, COP17.

Så påverkar vindkraftverk miljön

Under ett vindkraftverks totala livstid, från tillverkning till avveckling, skapar det ungefär 12 gram koldioxid (CO2) per producerad kilowattimme (kWh). Om man jämför med kolkraft är detta betydligt mindre. Kolkraften släpper nämligen ut hela 820 gram CO2 per producerad kWh under sin livstid, vilket är nästan 70 gånger så mycket.

Motståndare till vindkraftverk framhäver ofta att de släpper ifrån sig mikroplaster, som sedan sprids ut i naturen. En siffra som förekommer i debatten är att Sveriges omkring 5000 vindkraftverk släpper ifrån sig cirka 650 kilo mikroplaster per år. Detta är jämförelsevis väldigt lite i förhållande till exempelvis vägtrafikens utsläpp som ligger på hela 8 000 ton per år. Mikroplaster är skadligt i naturen, men mängderna kan också jämföras med de mellan 480 till 1 360 ton mikroplast som årligen tillförs till svenska vatten via bottenfärger på båtar, eller de 2 300 – 3 900 ton mikroplaster per år som konstgräsplaner släpper ifrån sig

När det gäller vindkraftens miljöpåverkan finns ett omfattande forskningsprogram om detta som heter “Vindval” och som drivs i regi av Naturvårdsverket.

Påverkan under tillverkning

Den största klimatpåverkan vindkraftverk kommer från tillverkningen av vindkraftverken. Det är utsläpp till följd av utvinningen av råmaterial, montering, underhåll, nedmontering och materialåtervinning samt transport som utgör vindkraftens samlade påverkan per producerad kWh. Den tid det tar för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som det har krävts för att tillverka det är runt ett halvår. Livstiden för ett vindkraftverk är 20-25 år, så den klimatmässiga vinsten är trots allt stor.

Rainbow Warrior seglar förbi vindkraftparken Princess Amalia, 19 engelska mil från IJmuidens kust. Parken består av 60 väderkvarnar som kan förse 125 000 hem med ren energi.

Påverkan på djur

Flera studier har visat att vindkraftverk kan påverka vissa djur, speciellt flygande arter som fåglar och fladdermöss. Djuren kan kollidera med rotorbladen och skada sig eller i värsta fall dö. Vindkraftverk som placeras i haven påverkar dessutom fiskar och andra djurarter i vattnet, även om detta inte endast behöver vara negativt. Eftersom vindkraftsparker till havs oftast innebär fiskefria zoner har de ofta en positiv effekt på fiskbestånden. Vindkraftens påverkan på djur är viktig att ta hänsyn till när man planerar för vindkraft, denna påverkan är dock relativt liten jämfört med andra mänskliga aktiviteter som byggnation, trafik, skogs- och jordbruk. Exempelvis dödar Sveriges tamkatter avsevärt mycket fler fåglar varje år än vad vindkraften gör.

Åker av spannmål syns med vindkraftverk bakom. Maranchon vindkraftspark är den största i Europa med 104 generatorer och drivs av Iberdrola, världens största vindenergiföretag.

Påverkan på landskap

Vindkraftverken är stora och syns även på långt håll. Medan de kan ses som ett skönhetsfel för vissa, symboliserar de ett steg mot en grönare framtid för andra. Även annan mänsklig aktivitet påverkar landskapet såsom infrastruktur och skogsbruk. 2020 installerades 357 stycken vindkraftverk i Sverige. I genomsnitt upptar ett vindkraftverk en hektar. Detta kan sättas i relation till de ca 200 000 hektar kalhyggen som skövlingen av svensk skog resulterar i varje år. I snitt har ett vindkraftverk en livslängd på ca 25 år, därefter kan det monteras ned och marken återställas. I genomsnitt tar det betydligt längre än så innan en kalhuggen skog återhämtar sig och blir en riktig skog igen.

Påverkan på människor

Människor som bor nära vindkraftverk kan uppleva oljud från turbinbladen och skuggor som kastas av de roterande bladen. Dock är dessa effekter oftast mindre störande än till exempel vägtrafik och industrier. Med korrekt planering och design kan dessa effekter minimeras. Naturvårdsverket anger att det ska vara minst 600 meter mellan vindkraftverk och bostäder för att ljudnivån inte ska överstiga 40 decibel.

Placering är viktigt

För att minimera vindkraftverkens miljöpåverkan och skydda djur och natur är placeringen av vindkraftverk oerhört viktig. Vindkraftverk bör exempelvis inte byggas på bekostnad av skogen eller på platser som är skyddade, såsom naturreservat, nationalparker och biotopskyddsområden. Vindkraftverken behöver byggas på platser som inte innebär skada för djur eller ekosystem och hänsyn behöver tas till viktiga riksintressen såsom rennäringen

Det är också viktigt att vindkraftverk placeras där det behövs. I norra Sverige finns det redan ett överskott av el medan det i söder är ett underskott. Därför behövs det byggas fler vindkraftverk i södra Sverige för att kunna täcka behovet av el.

Flygfoto över koleldade kraftverk i Tyskland nära Bergheim i det Rheniska brytningsområdet för brunkol. Ånga ses komma ut från kyltorn, med vindkraftverk nära anläggningen.

Fördelarna överväger och en omställning är nödvändig

Trots de ovan nämnda utmaningarna erbjuder vindkraft enorma miljömässiga fördelar. Vindkraftverk producerar inga luftföroreningar och har låga koldioxidutsläpp över sin livscykel. Jämfört med fossila bränslen är vindenergi en av de renaste energikällorna som finns tillgängliga.

Vi står inför en klimatkris och övergången till förnybara energikällor som vind-, sol- och vattenkraft är nödvändig för våra framtida generationers skull. Fossil energi måste fasas ut och ersättas med hållbara alternativ. Detta är något vi på Greenpeace kämpar för varje dag.

Greenpeace-aktivister blockerar kolfartyget ”Paquis” som planerar att lossa kol från Ryssland för det största koleldade kraftverket i Nederländerna. Aktivisterna hänger tio meter över vattnet och håller i en banderoll med budskapet: ”Coal: Gone with the Wind”.

Greenpeace arbetar för en hållbar värld

Vi tror på en framtid där vår planet skyddas och våra energikällor är 100 procent förnybara. Genom att stödja utvecklingen av vindkraft och andra förnybara teknologier kämpar vi för en värld där människor och miljö lever i harmoni. Vi vill få slut på alla energiprojekt som förstör miljön och klimatet och se till att de som förorenar står till svars för sitt agerande. Vi arbetar för ett samhälle där vi hushåller med resurser och prioriterar energieffektivisering.  

Genom att engagera allmänheten, företag och beslutsfattare strävar vi efter att driva den globala energiomställningen i en hållbar riktning. Vindkraftverkens miljöpåverkan är minimal i jämförelse med andra energialternativ och en viktig pusselbit i att lösa den pågående klimatkrisen.

Vill du vara med i arbetet mot en bättre framtid? Bli månadsgivare idag.