Kärnkraft står idag för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige med sex reaktorer i drift fördelat på tre kärnkraftverk. Kärnkraft har sina fördelar exempelvis genom att vara ett fossilfritt bränsle som inte ger upphov till stora koldioxidutsläpp. Men riskerna med kärnkraft är enorma för både människa och miljö och behöver därför avvecklas så snart som möjligt.
Här går vi igenom hur kärnkraft fungerar, vilka fördelar och nackdelar som finns och hur planen för kärnkraft ser ut framöver.
Kärnkraft – Så fungerar det
Hur fungerar då kärnkraft? Kärnkraft bygger på en process som kallas för kärnklyvning. Processen innebär att vatten kokas upp så att en ånga bildas. Ångan driver en turbin som sitter på en generator och som i sin tur omvandlar rörelseenergin till elektricitet. Bränslet som används för att värma upp vattnet är kärnbränsle och det är här de stora riskerna med kärnkraft finns.
Uranatomer som finns i kärnbränslet klyvs med hjälp av neutroner och det frigörs stora mängder energi. När uranatomer klyvs släpps det ut ytterligare neutroner, vilket leder till en kedjereaktion där dessa neutroner fortsätter att kollidera med fler atomkärnor. Värmen som produceras av denna process får vatten att koka och omvandlas till ånga som driver turbinen
Finns det några fördelar med kärnkraft?
Även om kärnkraft har stora nackdelar och kommer med flera risker som radioaktivt avfall och strålning, finns också några fördelar. Till exempel den höga energitätheten där en förhållandevis liten mängd kärnbränsle kan producera en stor mängd energi.
Kärnkraft orsakar relativt små utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i själva produktionen. Men när hela livscykelperspektivet inkluderas, dvs även uranutvinning, anrikning, byggnation och slutförvar av kärnbränsle blir utsläppen emellertid högre. När kärnkraft omnämns som “fossilfri” energikälla så syftar det alltså på själva produktionsfasen.
Till skillnad från vissa former av förnybar energi, som sol- och vindkraft, producerar kärnkraftverk energi förhållandevis oberoende av väder eller tid på dygnet, om allt går som det ska. Men även kärnkraften kan likt all kraftproduktion drabbas av plötsliga produktionsstopp, till exempel till följd av “den mänskliga faktorn” eller kraftiga oväder såsom översvämningar. Eftersom kärnreaktorer är så stora enheter blir effekterna på elnätet av stopp i kärnkraften extra kännbara och problematiska.
Nackdelar med kärnkraft
Trots fördelarna med kärnkraft finns det flera betydande nackdelar och risker:
Risk för olyckor: Kärnkraftverk kan leda till stora katastrofer, som exempelvis de i Tjernobyl och Fukushima. Olyckor på kärnkraftverk kan orsaka att enorma mängder radioaktivt avfall läcker ut i naturen, med långvariga och förödande konsekvenser för både människor och miljö.
Hantering av kärnavfall: Kärnkraft genererar radioaktivt avfall som förblir farligt i hundratusentals år. Detta kräver säker förvaring under mycket långa tidsperioder, vilket är en teknisk och logistisk utmaning som vi ännu inte har en lösning på.
Uranbrytning: Det kärnbränsle som används i reaktorer kommer från uran som måste brytas i gruvor på samma sätt som andra metaller. Det innebär stora miljöproblem som exempelvis förstörda landskap, farliga restprodukter, ökad vattenanvändning och risk för radioaktiva utsläpp.
Höga kostnader: Att bygga ett kärnkraftverk är dyrt och tidskrävande. Underhåll och drift av kärnkraftverk är också kostsamt, liksom nedmontering och sanering när ett kärnkraftverk har nått slutet av sin livstid.
Säkerhetspolitisk risk: Teknik och material från kärnkraft kan potentiellt användas för att tillverka kärnvapen, särskilt i politiskt instabila regioner. Även hot och ockupation av kärnkraftverk kan bli en del av krigföring, vilket vi sett bevis på under kriget i Ukraina.
Kärnkraft innebär stora risker för människor och miljö
De potentiella riskerna med kärnkraft sträcker sig långt utöver de omedelbara konsekvenserna av olyckor. De långvariga effekterna av radioaktiv strålning kan vara förödande och de fullständiga effekterna för människor och miljö är ofta inte märkbara förrän många år efter exponeringen. Kärnkraft är alltså inte vägen till en grönare värld.
Läs även: Sex skäl till varför kärnkraft inte är vägen till en grön och fredlig värld
Kärnkraft i Sverige
Idag finns sex kärnreaktorer i Sverige som producerar el och tillsammas står dessa för cirka 30 procent av landets elproduktion. Totalt har tolv större kärnreaktorer byggts i Sverige vilket innebär att vi idag även har sex kärnreaktorer i olka grader av avveckling. Att avveckla en kärnreaktor är en mycket omständlig och tidskrävande process på grund av närvaron av radioaktiva material. De sex reaktorer som i drift är fördelade på tre kärnkraftverk – Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Även dessa kvarvarande reaktorer är idag gamla och år 2025 kommer samtliga att vara äldre än 40 år, det vill säga äldre deras ursprungliga så kallade tekniska livslängd.
1980 beslutades i en folkomröstning att kärnkraften skulle fasas ut senast år 2010. Men istället för att fasa ut kärnkraften beslutade riksdagen i en energiöverenskommelse att öppna upp för ny kärnkraft, förutsatt att den bär sina egna kostnader.
2018 beslutade riksdagen att målet till år 2040 ska vara 100 procent förnybar elproduktion. Men de så kallade Tidöpartierna har sedan valet 2022 velat ändra den energipolitiska inriktningen i Sverige och driver nu aktivt på för mer och ny kärnkraft. Ett beslut som regeringen har drivit igenom är att ändra det energipolitiska målet till att istället vara 100 procent fossilfri elproduktion, vilket är ett sätt att öppna upp för mer kärnkraft.
Greenpeace agerar för en hållbar energiomställning
På Greenpeace arbetar vi aktivt för att kärnkraft ska avvecklas och att vi ska ställa om till hållbara energikällor. Genom att påverka politiska beslut, främja forskning och utbildning och driva kampanjer för att höja medvetenheten om frågor kring energi och klimat, kämpar vi för utvecklingen av ren och förnybar energi, istället för dagens beroende av smutsiga fossila bränslen och farlig kärnkraft.
Bli en del av omställningen tillsammans med oss på Greenpeace. Engagera dig i debatten, byt elavtal till förnybar el eller gå med i Greenpeace för att vara med och förändra världen!