Levande skogar är nödvändiga för ett klimat i balans och en rik biologisk mångfald. De är en förutsättning för vår trygghet och vår välfärd. Om vi fortsätter exploatera och förstöra ekosystemen äventyrar vi vår framtid. Det är dags att avsluta epoken där vår relation till naturen bygger på kontroll och dominans och inse att vi är beroende av fungerande ekosystem, att vi måste jobba med naturen, inte mot den. Därför måste vi förändra sättet vi bedriver svensk närings- och skogspolitik på.

Den svenska skogen riskerar att bli ett ödelandskap

Vi har väldigt lite gammal, riktig skog kvar. De sista gammelskogarna  – och alla de arter som är beroende av dem – kämpar idag för sin överlevnad omringade av oändliga trädplantager och kalhyggen. Vi är långt ifrån att nå miljömålen kopplade till skogen och rödlistan över hotade skogslevande arter växer. Huvudanledningen till detta är vårt intensiva skogsbruk. Kalavverkning, av industrin ofta kallat “trakthyggesbruk”, eller till och med “föryngringsyta” där hela skogar avverkas med något dussin kvarlämnade träd per hektar, är den dominerande metoden. I stort så avverkar man skog och ersätter den med planteringar. Skillnaden är att riktig skog är fungerande ekosystem som myllrar av liv med många arter i olika åldrar medan plantager domineras av ett eller två trädslag och träden har likartad ålder. Där finns inte tid, plats eller möjlighet till liv för den mångfald av arter som utgör våra livsviktiga ekosystem.

Skogen är avgörande för att hantera klimatförändringarna

Det är inte bara vår biologiska mångfald som hotas av dagens skogsbruk, utan också klimatet. Kalhyggen skapar stora utsläpp av koldioxid och metan när kolet i marken som växtligheten har bundit frigörs. Det tar flera decennier för växtligheten att ta upp samma mängd kol som frigörs vid kalhyggen. Samtidigt används ungefär 80% av det som huggs för att producera kortlivade produkter och bränslen, vilket gör att den koldioxid som växterna lagrat är ute i atmosfären inom två år. Det är sant att utsläpp tas upp av återväxande träd men det tar 60-120 år att åter binda in samma mängd växthusgaser. Det är tid vi inte har om vi ska kunna uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål och undvika en oåterkallelig klimatkatastrof.

Situationen är redan alarmerande men ännu större hot ligger framför oss. Både skogsindustrin och många politiker förespråkar en gigantisk utökning av exploatering av svensk skog för att ersätta fossil energi med energi från skogen. Det råder inga tvivel om att vi måste bort från fossila utsläpp, men vi kan inte ersätta en typ av utsläpp med en annan. Alla utsläpp av växthusgaser leder till global upphettning, oavsett om de kommer från förbränning av fossiler eller från skog.

Sápmi och samernas rättigheter respekteras inte

Det svenska skogsbrukets skoningslösa framfart i Sápmi utgör även ett direkt hot och oacceptabla inskränkningar på samernas marker och rättigheter. Skogsindustrin, med statliga Sveaskog i spetsen, ignorerar rutinmässigt samernas invändningar mot kalhyggen och andra destruktiva skogsbruksmetoder i gamla naturskogar och områden som spelar en central roll för samernas livsnäring och kultur.

Skogsbruket måste förändras

Ska vi nå våra miljömål och våra internationella åtaganden, både under EU och FN, så måste skogsbruket ställas om i grunden. Skogsbolagens avverkningar måste minska och anpassas till de gränser ekosystemen och urfolkens rättigheter sätter. 

Det är först och främst regeringens ansvar

Svenska staten måste både radikalt förändra regelverken kring skogen, och visa vägen till skonsamt skogsbruk i skogar som staten förvaltar.

Vad behövs?

  • Minst 30% av all natur måste ges formellt skydd, det gäller också våra skogliga ekosystem. Dessa skyddade områden måste vara representativa och funktionella. All avverkning av gamla naturskogar och andra träd- och skogsmiljöer med höga naturvärden måste upphöra. Av särskild vikt är stora intakta skogsarealer.
  • Den skog som brukas, ska brukas med hållbara ekosystembaserade skogsbruksmetoder som bygger på naturlig föryngring och skogsdynamik. Skogsbruket måste också verka för att förebygga markskador och ta full hänsyn till biodiversitet, vatten, kulturvärden och andra former av nyttjande.
  • Alla miljömål måste uppfyllas, särskilt: begränsad klimatpåverkan, miljömålen om levande skogar, ett rikt växt- och djurliv, myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag, samt även målen om skyddad skog som vi lovat FN och EU.
  • Riksdag och regering måste införa lagkrav på tillämpning av principen av fritt informerat förhandssamtycke i frågor som berör samerna, deras livsnäring och deras rättigheter.
  • Skogsbruk måste regleras som en del av miljöbalken.
  • Skogsstyrelsen bör ges uppdrag, mandat och resurser för att tillse att svenskt skogsbruk bedrivs på ett sätt som inte skadar klimatet eller ekosystemen. Detta uppdrag skulle innebära en fortsatt och utökad kartläggning av värden i skogen, inklusive nyckelbiotoper, samt ett tätare engagemang med skogsägare för att uppmuntra ett hållbart skogsbruk.
  • Skogsstyrelsen bör få uppdrag i att vara mer aktiva i tillsyn och myndighetsutövning vad gäller stora skogsbolag.

Regeringen måste utforma ett nytt ägardirektiv för Sveaskog som:

  • Avskaffar avkastningskravet
  • Ändrar grundpremisserna så att utgångspunkten är bevarande och icke-exploaterande användning av skogen.
  • Förbjuder kalavverkning och inför istället ett ekosystembaserat skogsbruk.
  • Låter bevarandet av fungerande ekosystem samt miljömålen begränsad klimatpåverkan, levande skogar, ett rikt växt- och djurliv, myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag vara ramvillkor för verksamheten.
  • Anpassar Sveaskogs verksamhet i enlighet med logiken i ILO169 och respekterar samernas rättigheter.
  • Förbjuder avverkning av hänglavsskogar och annan naturskog.
  • Förbjuder contortaplantager.
Skydda svensk skog

Skriv under och hjälp oss sätta press på regeringen och kräv att statliga Sveaskog görs om från en skogsbov till en skogshjälte!

Engagera dig