Monaco, 25 september, 2019 – Lanseringen av IPCC:s specialrapport om hav och istäcken belyser regeringars behov av att akut växla upp agerandet för att stoppa klimatkrisen och skydda världens hav.
IPCC-rapporten utgår från nästan 7000 artiklar från fler än 100 ledande klimatforskare och representerar den hittills mest omfattande bedömningen av hur allvarlig klimatpåverkan är på våra hav och kryosfären (jordens istäckta områden).
– Effekterna på våra hav från mänskliga koldioxidutsläpp är mycket större och sker mycket snabbare än tidigare förutsett. Nu behövs politisk vilja för att vända skeppet, för vi vet att vi kan välja lösningen. Den finns fortfarande inom räckhåll. Men lösningarna kräver ett starkt politiskt agerande. Det måste regeringen förstå nu, säger Parul Sharma Sverigechef på Greenpeace
– Resultatet i IPCC-rapporten är glasklart: Klimatkrisen är en havskris. Det är såklart dåliga nyheter med tanke på att människans överlevnad är beroende av att våra hav mår bra. Nu krävs det att betydligt mer av regeringens energi läggs på att agera på detta, genom att kraftigt minska växthusgasutsläppen och stödja ett skydd för haven, säger Dima Litvinov, havsexpert på Greenpeace i Sverige
IPCC-rapporten pekar på några potentiellt irreversibla förändringar och växande hot mot jordens hav och krympande istäcken. Rapporten sammanfaller med att den arktiska havsisen nu nått sin näst lägsta nivå någonsin för den här tiden på året.
– Klimatåtgärder och uppbygganden av våra havs motståndskraft måste gå hand i hand, och både regeringar och industri känner väl till lösningarna. De måste vidta avgörande åtgärder för att avveckla fossila bränslen och lägga fram sina nationella planer för att hålla sig under 1,5 ℃ senast nästa år, då de också kommer att behöva leverera ett starkt globalt havsavtal som kan skydda minst 30% av världens hav som havsreservat, säger Dima Litvinov.
IPCC presenterar också möjliga politiska lösningar för att hjälpa regeringar att mildra de värsta effekterna av den globala uppvärmningen och bygga motståndskraft mot klimatförändringar. De pekar på utmaningarna i hur vi idag hanterar våra hav och isområden, en reglering som förblir fragmenterade över olika administrativa gränser och sektorer och därmed misslyckas med att tillhandahålla ett effektivt havsskydd.
– När till och med en specialrapport från FN lyfter upp bristen på ett juridiskt ramverk för havsskydd, så är det rent ut sagt pinsamt att den svenska regeringen, med Ann Linde i spetsen, inte stödjer ett starkt havsavtal för ett skydd av en tredjedel av våra hav. Vi vet att ett sådant nätverk av havsreservat behövs för att minska klimatpåverkan, skydda den biologiska mångfalden och för att säkra allt liv på jorden. Vad kan ha högre prioriterat än ett sådant skydd?, säger Dima Litvinov.
– Världsledare har vid FN:s toppmöte om klimatåtgärder denna vecka låtsats bry sig, men såvida ord inte översätts till mer ambitiösa handlingar för att hantera klimatkrisen och skapa ett starkt globalt havsavtal, så sviker de inte bara framtida generationer utan även de miljontals klimatstrejkande ungdomar som runt om i världen kräver att världens ledare nu agerar för att stoppa den globala upphettningen, avslutar Parul Sharma.
I resultaten fann IPCC-rapporten att:
- Den stigande havsnivån kan till år 2100 bli nära en meter om den globala uppvärmningen når över 3 ° C, vilket är dit den nuvarande globala politiken väntas ta oss. Detta kan resultera i tvångsförflyttning av miljoner människor från världens kustområden.
- I takt med att havets yttemperaturer stiger och haven blir allt mer försurade kommer livet i haven och havens ekosystem att drabbas av stora utmaningar. Även om den globala uppvärmningen begränsas till det överenskomna målet på 1,5 ° C, beräknas det att upp till 90% av korallreven kommer att försvinna.
- Utbredd tining av permafrost förväntas under detta århundrade och framåt att frigöra 1460-1600 gigaton växthusgaser, motsvarande nästan dubbelt så mycket kol som för närvarande finns i atmosfären.
- I slutet av detta århundrade kan frekvensen av marina värmeböljor öka 50-falt (under temperaturökningar på 3-4 ℃) jämfört med slutet av 1800-talet.
Foton för media finns här
Dokument:
National Snow and Ice Data Center har precis rapporterat den arktiska havsisens lägstanivå för 2019, som följer en stadigt nedåtgående trend och är den näst lägsta nivån sedan mätningarna startade.
Kontakt
Kommunikatör
Fanny Jönsson
2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven