Naturvårdsverket presenterade idag preliminära data för nettoinlagringen av koldioxid i växande träd 2021. Datan visar att inlagringen minskade med cirka fem miljoner ton koldioxid jämfört med året innan. Anledningen är enligt Naturvårdsverket en sjunkande tillväxt i skogen och de senaste årens höga avverkningsnivåer.

Kalhygge i Muonio Sameby, norr om Haparanda

Den höga avverkningstakten i den svenska skogen innebär i praktiken att vi både suger upp mindre och släpper ut mer koldioxid. Kolinlagringen minskar på grund av intensiv avverkning och eftersom det mesta som avverkas blir kortlivade produkter som engångsartiklar och biobränslen hamnar det bundna kolet snabbt i atmosfären och ökar uppvärmningen, säger Markus Mattisson, kampanjledare på Greenpeace

De biogena utsläppen, alltså utsläppen av koldioxid från biogena källor som exempelvis biobränslen har ökat stadigt.  År 2020 var de biogena utsläppen med ca 47,3 miljoner ton drygt en miljon ton större än de fossila. Det innebar också att växthusgasutsläppen inom Sveriges gränser från fossila och biogena källor år 2020 var större än år 1990 som brukar användas som basår. 

Naturvårdsverket varnar för att den minskade inlagringen kommer att göra det svårare för Sverige att nå EU:s gemensamma klimatmål.

Naturvårdsverkets data visar att skogsindustrins obönhörliga framfart inte är hållbar och det är dags att våra folkvalda tar till sig detta. Flera EU-processer har sjösatts för att säkra skogens nytta både för klimat och biologisk mångfald men i dessa har Sverige satt sig på tvären upprepade gånger. Det är viktigt att Sverige slutar agera stoppkloss i Bryssel för att skydda kortsiktiga intressen hos en ohållbar industri, säger Markus Mattisson