Greenpeace försöker stoppa Stortingets miljardrullning till den döende oljeindustrin.

Medan miljörörelsen och en engagerad allmänhet protesterar mot den vansinniga idén att bygga ut ett raffinaderi i Sverige utkämpar våra vänner i Norge en liknande strid.

I Stortinget diskuteras idag stödpaketen till landets företag i spåren av corona-krisen och det som ligger på bordet är enorma summor, där svindlande 100 miljarder NOK ska gå till oljebolagen och endast 3,6 miljarder NOK till grön omställning. Ja, du läste rätt.

Förvisso är oljelobbyn stark och kan förgifta ett demokratiskt samtal – men att enbart skylla på oljebolagens girighet skulle vara att förenkla situationen – Norge är trots allt en fungerande demokrati. Vad en demokrati dock inte kan skydda ett land från är uppfinnarens dilemma: Att det man redan har blir så viktigt att bevara att det kväver myllan för nytänk och strukturomvandling.

När Greenpeace kräver förändring är det för att vi vill ha en bättre livsmiljö för alla som lever på planeten. Det är vad vi kämpar för oavsett om det lönar sig ekonomiskt eller ej. Nu råkar det vara så lyckosamt att det inte bara är bra för människor och miljö att lämna oljeekonomin bakom oss, det är också det enda ekonomiskt rationella ageradet. Win – win – win! An offer you can’t refuse! Se till exempel på AP-fonderna: De som dragit sig ur sina fossila investeringar (bl a på grund av ett stort tryck från miljörörelsen och allmänheten) har gått mycket starkare ekonomiskt än de som legat kvar i sina ohållbara positioner. Norska oljefonden beräknade själva 2018 att om de tio år dessförinnan hade sålt av sina olje- och gasaktier så hade de tjänat 300 miljarder norska kronor!

Jag skriver detta medan jag på Facebook följer demonstrationerna utanför Stortinget, som vi har döpt om till Oljetinget. På gräsmattan framför parlamentet protesterar nästa generation mot de kortsiktiga beslut som hotar deras framtid. Det ger en tydlig bild av en situation som Norge inte borde låtit sig hamna i.

Innan jag måste hoppa ur livesändningen för att gå in i ett möte om våra planerade protester mot Preems expansion läser jag en kommentar under live-feeden.

“Er det noen som faktisk har konkrete forslag på grønne arbeidsplasser? Det er lett å klage på oljeindustrien, men da jeg søkte jobb for snart 2 år siden fant jeg ingen annen jobb enn enten i staten eller oljeindustrien. Jeg ville ha valgt en grønn fremtidsorientert jobb foran høyere lønn.”

Det är ett citat som summerar den enorma slösaktighet med såväl mänskliga resurser som naturresurser som fossilekonomin erbjuder. Vi måste ur den. Nu.

Isadora Wronski
Sverigechef, Greenpeace