8 Juni, Fram Strait, Svalbard 

Unik multidiscpilnär studie i Arktis förde samman isfysiker, oceanografer och marinbiologer. Nu uttrycker de oro över det upphettade havets inverkan, inte bara på klimatet, men även på förutsättningen för allt marint liv i området: Fytoplankton.

Aerial view of scientists on an iceberg at the ice edge taking sea ice core samples, measuring snow and ice thickness, and water column properties below the ice at the Arctic ice edge in Fram Strait, between Svalbard and Greenland.
They are a group of US scientists collecting data during the time of spring algae blooms to study the interactions between melting sea ice and the local ecosystem.

Det finns ett uttryck som kallas  “havets biologiska pump”, enkelt så kan det beskrivas som att: Levande organismer fångar koldioxid vid ytan, växer och omvandlar koldioxiden, för att sedan sjunka till botten. Utan denna pump som också är en kolsänka (som binder kol i havbotten och förhindrar att den sprids i atmosfären) hade vår luft idag innehållit 50 procent mer koldioxid, och antagligen gjort vår planet obebolig.

Mellan 8 – 21 maj studerade en grupp av forskare, från Universitet i Washington och North Carolina, Fram Strait, utanför Svalbard, efter ännu ett rekordår av issmältning i Arktis. Forskningsgruppen tog is-och vattenprover på varierande djup för att mäta alltifrån salthalter till temperatur. Vattenproverna analyserades även för att undersöka näringsinnehåll och fytoplankton-koncentration, för att därefter jämföras med observationer av zooplankton, fåglar och marina däggdjur – för att på så sätt täcka in näringskedjan från början till slut.

Ett helt ekosystem ur balans

Forskarna observerade att de mest koncentrerade algblomningarna (i form av fytoplankton) var förvånansvärt starka i de kallare, saltfattiga, delarna av havet, nära havsiskanten. Det visade sig också att den lägsta koncentrationen av fytoplankton återfanns i det saltrika, varma vattnet från Atlanten.

Fytoplankton är vitalt för allt marint liv i Arktis, då den är på botten av näringskedjan. Mattias Cape, biologisk oceanograf från Washington University, förklarar varför denna upptäckt är värd att uppmärksamma:

– I ett framtida Arktis, med varmare vatten och isfria somrar, så kan vi  förvänta oss att det blir mindre fytoplankton i regionen. Detta kan leda till oanade konsekvenser för det Arktiska ekosystemet, speciellt det marina djurlivet vars överlevnad är bundet till issmältningen och den följande algblomningen.

Scientist Matthias Rolf drills a hole during scientific measurements in the Fram Strait.
A group of five independent scientists from the University of North Carolina Wilmington are on board the Greenpeace ships Arctic Sunrise and Esperanza to conduct research on how melting sea ice affects marine wildlife in the Arctic and draw attention to the need for strong ocean sanctuaries.

Nu sker avgörande förhandlingar

2020 kommer det slutgiltiga resultatet av dessa observationer presentera vilken koppling som finns mellan regionens issmältning och det marina djurlivet i regionen.

– Arktis är den plats på vår jord som hettas upp allra snabbast till följ av klimatkrisen. Från den minsta livsform, till den mest majestätiska val eller isbjörn så är de alla under hot om den arktiska isen försvinner. Alger är grunden till allt liv i regionen och ett upphettat klimat kan därmed sätta hela ekosystemet ur balans, säger Frida Bengtsson, talesperson för havsfrågor för Greenpeace.

Forskningsstudien utgick från Greenpeace skepp Arctic Sunrise, som var det första steget på en elva månader lång skeppstur som kommer ta sig från “Pol till Pol”. Den ambitiösa skeppsturen sker för att belysa de hot som världens hav står inför, i form av klimatförändringar, överfiske, olje-exploateringar och gruvdrift. Just nu pågår förhandlingar i FN om en tredjedel av världshaven ska skyddas till 2030. I enlighet med forskningen, så kräver Greenpeace att skyddet skapas genom ett starkt havsavtal.

– Förhandlingarna är helt avgörande för att regeringar runt om i världen ska kunna säkra ett globalt havsavtal senast 2020. Våra hav är i kris, men allt vi behöver är den politiska viljan att skydda dem innan det är för sent, avslutar Frida Bengtsson

Övrigt:

De senaste 100 månaderna i Svalbard har varit varmare än normalt, och i vissa fall till och med 12 grader över normal temperatur.

Både forskare och Greenpeaces talespersoner är tillgängliga för intervjuer.

Foto och video från platsen går att finna här.

Mer information om havskampanjen “Protect the Oceans – 30 by 30” och skeppsexpeditionen “Pole to Pole” finns här.

 

Kontaktperson:

Kommunikationsansvarig
Fanny Jönsson
[email protected]
070 283 30 36

Havsleguan i Galapagos
Skapa skyddade havsreservat!

2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven

Engagera dig