New York, 26 augusti 2022:

Världens ledare har återigen misslyckats med att enas om ett globalt havsavtal som kan rädda våra döende hav och möjliggöra att 30 procent av världshaven skyddas till 2030. Detta trots att betydande framsteg gjordes under mötets sista 48 timmar.

Greenpeace aktivister inför förhandlingarna, Kattegatt aug-22. Nästa år tar Sverige över ordförandeklubban i EU och Sveriges Utrikesminster Ann Linde har uttalat att ett globalt avtal för att rädda haven behövs mer än någonsin. Sverige under kommande ordförandeskap i EU ska fortsätta att driva på för ett ambitiöst havsavtal om ett globalt fördrag.

Länderna som anslutit sig till den så kallade High Ambition Coallition lyckades inte driva på förhandlingarna och fastnade i detaljer kring exempelvis finansiering, vilket äventyrade alla andra framsteg som gjordes under samtalsrundan. Det resulterade i att förhandlingarna inte hann avhandla alla frågor som behövdes för ett avtal. High Ambition Coallition och länder som USA har lovat ett avtal under 2022, vilket blir allt svårare att uppnå.

– Haven upprätthåller allt liv på jorden, men under de senaste två veckorna har den självutnämnda High Ambition Coalition inte visat tillräckligt med ambition eller brådska förrän de sista timmarna. Som ett resultat har de misslyckats med att leverera ett starkt globalt havsavtal. De lovade oss ett avtal 2022, men tiden börjar ta slut.  Vi är ledsna och besvikna, säger Laura Meller, global kampanjledare för Greenpeaces havskampanj.

Förhandlingarna har nu avbrutits, vilket kräver ytterligare en runda. Tiden börjar rinna ut för att slutföra ett fördrag som kan leverera havsreservat för att  skydda 30 procent av världens hav till 2030. För att klara den tidsramen det måste vi skydda elva miljoner kvadratkilometer hav årligen mellan nu och 2030 och då måste ett globalt havsavtal antas i år, utan förseningar.

– Vi har väntat i 18 år på att våra ledare ska enas om ett globalt havsavtal som är tillräckligt starkt för att våra hotade hav ska få en chans att återhämta sig. Världsledarnas oförmåga att fatta beslut i denna ödesfråga är ett fruktansvärt misslyckande som främst drabbar alla individer som lever i havet, de människor vars inkomst och näring beror på friska hav samt framtida generationer, säger Sandra Lamborn, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

Medan vissa grupper, som Stillahavsöarna och länder i  Karibien, har drivit på hårt för att få avtalet över mållinjen så har länderna i globala Nord dagen innan förhandlingarna avslutadesförst börjat driva på för att nå kompromisser i vissa nyckelfrågor. En av de främsta bromsklossarna i förhandlingarna var Ryssland, som både vägrat att delta i förhandlingsprocessen och i försöken att nå en kompromiss.

Ett extrainsatt nödmöte måste nu hållas innan årsskiftet för att avsluta förhandlingarna. Om det inte görs kommer det bli en än större utmaning att skydda 30 procent av världens hav till 2030 – vilket enligt en enad forskarkår är ett minimum för att haven ska ha en möjlighet för återhämtning.

Kontakt:

Sandra Lamborn, ansvarig havsfrågor, Greenpeace
Mail: [email protected]
Tel: 073 982 65 83
Daniel Bengtsson, kommunikationschef , Greenpeace Norden
Mail: [email protected]
Tel: 070 300 95 10