Idag presenterade regeringen sin energipolitiska inriktningsproposition där kärnkraften ses som nyckeln till energiomställningen. Samtidigt kommer två tunga analyser som avfärdar kärnkraften som rimligt alternativ i energiomställningen: en rapport om kostnader för nya kärnkraftsreaktorer och ett ställningstagande mot ny kärnkraft från Europas största klimatnätverk, CAN Europe. Kort kan dessa sammanfattas med “liten och sen klimateffekt till höga kostnader”
– Regeringens bakåtsträvande politik för ny kärnkraft kastar in Sverige i en energiosäkerhet som hotar att försena och fördyra den nödvändiga klimat- och energiomställningen. Sverige riskerar också att halka efter i ett internationellt perspektiv och gå från att vara föregångare till att bli sengångare i den gröna omställningen, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.
Här följer sammanfattning av rapporten där Greenpeace Frankrike har tittat på kostnaderna för ny kärnkraft:
Ny rapport om kostnaden för ”ny kärnkraft”
Emmanuel Macron och den franska regeringen vill, liksom den svenska regeringen, satsa på mer kärnkraft och det statligt ägda franska energibolaget EDF har lanserat en plan för den nya versionen av sina så kallade EPR-reaktorer, EPR2. Ambitionen är att producera åtminstone sex EPR2-reaktorer, något som har kallats en “ny era” för kärnkraften.
I en studie av Greenpeace Frankrike konstateras att planerna för de nya reaktorerna av EDF inte är trovärdiga vare sig vad gäller uppskattade kostnader eller tidtabeller. EDF:s egna beräkningar har gått upp från 45 Mdr € 2019 till 67.4 Mdr € 2024, men detta är kostnaden i 2020 års penningvärde om de byggdes på en dag. Greenpeace uppskattar kostnaderna inklusive finansiella kostnader för sex reaktorer till sannolikt mer än 100 miljarder euro (90-120) vilket motsvarar en kostnad per MWh på mellan 135 och 176 euro, vilket är långt över referensnivån på 70 €/MWh.
EDF planerar ett kärnkraftsprogram som räknar med kostnadsbesparingar och förkortade konstruktionstider genom att en “serieeffekt” kan uppnås. Men erfarenheter från byggnation av de EPR-reaktorer som påbörjats visar snarare det omvända; systematiska förseningar och astronomiska kostnadsökningar. EDF har bedömt att driftsättning av den första reaktorn kan ske 2036. Men den franska strålsäkerhetsmyndigheten, ASN, gör bedömningen att detta snarare kan ske år 2042-2043 eller till och med efter 2045.
Greenpeace Frankrike efterlyser större transparens och publicering av räkenskaper för kärnkraftsprojekten för att kunna fatta informerade beslut. Risken är annars att skattebetalare tvingas betala dyrt för dessa projekt i årtionden framöver.
Mer information:
Rapport från Greenpeace Frankrike
Not:
Med Frankrike i förgrunden bildades under 2023 en “kärnkraftsallians” på EU-nivå, i vilken Sverige också ingår. Sverige har tecknat flera samarbetsavtal med Frankrike på kärnkraftsområdet och det franska energibolaget EDF har pekats ut som en potentiell leverantör av ny kärnkraft i Sverige.
Europas största klimatnätverk i kritik mot kärnkraft
Europas största klimatnätverk, CAN Europe, som samlar medlemsorganisationer som är aktiva i mer än 40 länder och tillsammans representerar över 40 miljoner människor går idag ut i hård kritik mot de alltmer upptrissade planerna bland europeiska företrädare om att satsa på ny kärnkraft. I ett dokument avslöjas flera myter om en eventuell framtida “kärnkraftsrenässans”.
I ett särskilt positionspapper om kärnkraft listar CAN Europe, som Greenpeace ingår i, några centrala slutsatser och ståndpunkter.
- Ny kärnkraft är för långsam och för dyr för att på ett meningsfullt sätt bidra till ett utsläppsfritt energisystem till 2040. Ny kärnkraft är en distraktion som snarare försenar utfasningen av fossila bränslen och övergången till förnybara energikällor.
- Ny kärnkraft undergräver omställningen till förnybar energi och bör därför inte framställas som ett alternativ eller komplement till förnybart i energiomställningen. Varje euro som investeras i kärnkraft är en euro som inte investeras i förnybar energi och energieffektivitet. Av denna anledning bör offentliga finanser inte göras tillgängliga till kärnkraft och de bör istället inriktas på kostnadseffektiva, hållbara lösningar.
- Livstidsförlängning av kärnkraft får inte avleda offentliga medel bort från förnybara och energieffektiva lösningar och hindra integreringen av förnybar energi i energisystemet. Att livstidsförlänga befintliga kärnreaktorer är en säkerhetsrisk eftersom gamla reaktorer pressas att drivas långt utöver sin ursprungligt förväntade och planerade livslängd.
- Små modulära reaktorer är en oprövad teknik och kan inte, liksom konventionella kärnreaktorer, på ett meningsfullt sätt bidra till ta bort koldioxidutsläppen. Om de utvecklas skulle de snarare öka priset på el och halterna av radioaktivt avfall samt riskera spridning av kärnmaterial.
- Mål för förnybar energi förblir ett viktigt verktyg för den Europeiska energiomställningen och måste försvaras mot alla försök att urvattna detta genom att inkludera kärnkraft. Ett Europeiskt så kallat ”lågkoldioxid”-direktiv med mål om fossilfrihet skulle decimera graden av integration av förnybar energi, som redan är för liten, och hindra EU från att anpassa sig till kraven på utsläppsminskning i linje med Parisavtalet.
Mer information
CAN Europe position paper: The nuclear hurdle to a renewable future and fossil fuel phase-out
CAN Europe Myth Buster: Nuclear energy is a dangerous distraction
Kontakt:
Rolf Lindahl
[email protected]
0703975870
