Protest mot Rysslands invasion av Ukraina i Budapest.

Rysslands krig mot Ukraina har satt fart på debatten om beroendet av fossila bränslen och behovet av en grön omställning i Europa. Här ger vi svar på fem frågor om energiförsörjning i skenet av kriget.

1. Varför pratas det så mycket om rysk gas nu?

Ryssland är idag den största exportören av fossilgas till EU. Samtidigt är gas, liksom olja, en av de viktigaste inkomstkällorna för den ryska staten. Nu när världssamfundet inför sanktioner mot Ryssland, arbetar bland annat EU för att snabbt fasa ut rysk gas. Greenpeace stöttar en fullständig bojkott av rysk olja, gas och kol och vi har genomfört protestaktioner i flera länder.

2. Vad innebär EU:s plan för att fasa ut rysk gas?

EU ökar ambitionerna för en snabb, grön omställning. I mars 2022 la EU-kommissionen fram planen “REPowerEU”. I planen går EU in för att snabba på planerna på att rulla ut förnybar energi och ersätta gas som bränsle för uppvärmning. Bland annat ska det produceras mer solenergi från hustak och distribueras energieffektiva värmepumpar. Det här är bra klimatpolitik. Samtidigt är EU-planen problematiskt så tillvida att de föreslår en ökning av fossilgas från andra länder, bland annat Norge. Greenpeace är kritiska till att EU inte tar tillfället i akt och genomför en grön omställning snabbare.

3. Kommer kriget i Ukraina innebära att den gröna omställningen går snabbare eller långsammare i Europa?

Klimatkrisen kräver att världens ledare går samman för att minska utsläpp och ställa om världsekonomin från att vara beroende av fossil energi. Kriget i Ukraina riskerar att göra detta svårare. De senaste veckorna har kriget, med all rätt, varit världssamfundets huvudfokus. Detta får dock inte innebära ett minskat fokus på klimat och grön omställning. Dessutom innebär krigshandlingarna ödeläggelse av natur, djurliv, mer utsläpp och föroreningar, i tillägg till de förfärliga konsekvenserna för människorna i Ukraina. 

Samtidigt visar världssamfundets respons på kriget hur stora förändringar som kan genomföras på kort tid när den politiska viljan finns. Greenpeace arbetar för att Europa ska använda denna möjlighet till att bygga ut ännu mer förnybar energi, satsa på energieffektivisering och fasa ut olja och gas.

4. Hur är det med kärnkraft? Blir det mer aktuellt för Europa att satsa på det, sett i ljuset av kriget i Ukraina?

Innan Ryssland invaderade Ukraina, och det kom rapporter om hårda strider nära ukrainska kärnkraftverk som fick hela Europa att hålla andan, var det många som höjde sina röster för att bygga ut kärnkraften som svar på de höga elpriserna vi har sett den senaste tiden. Dessa röster har dämpats i takt med att flera ukrainska kärnkraftverk nu blivit ockuperade och skadade och de potentiellt katastrofala konsekvenserna har blivit mer uppenbara för alla. I EU:s plan för att fasa ut rysk gas med två tredjedelar under 2022 och helt och hållet före 2030 är det inte heller aktuellt att satsa på mer kärnkraft. 

Klimatkrisen liksom kriget i Ukraina understryker behovet av att omgående ställa om energisystem och göra oss fria från beroendet av fossila bränslen. Men kärnkraft är inte svaret på den energiomställning som krävs, eftersom det är förenat med enormt stora kostnader och tar för lång tid att bygga ut. Dessutom finns fortfarande ingen lösning på hur det radioaktiva avfallet ska hanteras i tusentals år. Energieffektivisering och att bygga ut förnybar energi kan vi göra omgående, och på köpet slipper vi riskerna med kärnkraft och kärnavfall.

5. Vad anser Greenpeace om kärnkraft?

Att kärnkraft har låga utsläpp av växthusgaser stämmer förvisso. Ur den synvinkeln skulle man kanske tro att miljörörelsen omfamnar kärnkraft som en energilösning. Men så enkelt är det inte. Några av argumenten mot kärnkraft är olycksrisken, den långa lagringstiden av kärnavfall och att kärnavfallet kan användas för att tillverka kärnvapen. Dessutom är kärnkraft både dyrt och tidskrävande att bygga ut. Här kan du läsa mer om vad Greenpeace anser om kärnkraft.

Greenpeace arbetar nu i flera europeiska länder för att få politiker och myndigheter till att:

  • Satsa på energieffektivisering
  • Bygga ut ännu mer hållbar förnybar energi
  • Fasa ut kol, olja och gas

Detta gör vi genom lobbyverksamhet, forskning och fredliga aktioner. Vill du stötta detta arbete? Läs mer här.