En ny analys utförd av University of Technology i Sydney på uppdrag av Greenpeace visar hur EU:s nationella regeringar snabbt skulle kunna spara upp till 278 TWh energi redan i vinter. Genom att införa obligatoriska energibesparingsmål kan EU minska onödig överkonsumtion av gas, olja och el. 278 TWh kan jämföras med Sveriges årliga elanvändning på ca 140 TWh.

De energibesparingar som identifieras i rapporten är åtgärder som kan sättas in omedelbart och som varken kräver investeringar eller ny infrastruktur: de är de lägst hängande frukterna. Trots detta skulle åtgärderna kunna minska koldioxidutsläppen i en storleksordning som motsvarar Polens årliga utsläpp av växthusgaser, EU:s fjärde största utsläppare. 

Greenpeace kräver obligatoriska energireduktionsmål inom EU, för gas på 15 procent, för el på 10 procent och för transporter på 13 procent.

– De europeiska ledarna behandlar energikrisen enbart som ett problem på tillgångssidan, vilket leder till katastrofala kortsiktiga beslut som att återuppliva kolkraftverk. EU:s regeringar måste utnyttja den enorma potentialen i energibesparingar för olja, gas och el för att klara den här vintern och nästa. Vi kan klara detta tillsammans genom att främst minska uppvärmningen inom industrin, byggnader och bostadssektorn och minska mängden transporter, säger Isadora Wronski, senior strateg för systemomställning på Greenpeace. 

Den nya analysen som Greenpeace politiska rekommendationer bygger på har utförts av forskare från Institute for Sustainable Futures vid University of Technology i Sydney och publicerats av Greenpeace Norden. 

Rapporten undersöker hur det på kort sikt går att minska efterfrågan på energi genom att fokusera på energibesparingar inom industrisektorn, lokaler och bostäder samt för transporter. Fokus har varit att skydda de hushåll och verksamheter med minst marginaler.

Rapporten visar att en rättvis minskning av energiefterfrågan skulle sänka elräkningarna, minska riskerna för strömavbrott och lindra den ekonomiska situation som driver miljontals människor i Europa in i energifattigdom.

– Att spara energi och stödja de med minst ekonomiska marginaler är det viktigaste för att möta krisen, men den svenska regeringens krisåtgärder som elpriskompensation eller drivmedelssubventioner har istället gynnat fortsatt hög konsumtion och snarare hjälpt de rikaste mest. Utöver snabba åtgärder som sparar energi behövs också investeringar som gör att vi står rustade inför nästa vinter. Det handlar om åtgärder som att stimulera isolering av bostäder och lokaler, installation av solvärme och bergvärmepumpar samt att premiera kollektivtrafik istället för bilen, säger Isadora Wronski.

Några av de centrala slutsatserna i den nya rapporten:

  • OLJA: Genom att sänka hastighetsgränsen på motorvägar i EU från 130 till 110 km/h och införa åtgärder som gör det möjligt för människor att köra 10 procent mindre bil, t.ex. genom billigare kollektivtrafik, kan förbrukningen av miljontals fat olja per år undvikas. 
  • GAS: Förbrukningen av fossilgas inom EU kan minska med 15 procent med hjälpa av enkla energibesparingsåtgärder ínom industrin och sänkta temperaturer i lokaler och bostäder.
  • EL: Åtgärder utan varken ny teknik eller investeringar kan minska EU:s elanvändning med 15 procent i byggnader och med 20 procent inom industrin. 

De energisparande åtgärder som kan skydda Europas hushåll nu i vinter stödjer också övergången till ett 100 procent förnybart energisystem i Europa senast 2040.

Läs mer om Greenpeace policyrekommendationer här och hela rapporten EU Energy Crisis Scenario här.

Kontakt:
Isadora Wronski, senior strateg för systemomställning, 070-301 25 34
Ludvig Tillman, kommunikationsansvarig, 070-271 64 37