COP15 är FNs 15:e möte för FN-konventionen för biologisk mångfald (CBD), som hålls i Montreal nu i december. Mötet är vår bästa chans att skydda den biologiska mångfalden globalt. 

Vad är konventionen om biologisk mångfald?
CBD är en global konvention för skydd av den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är en term som beskriver den enorma variationen av liv på vår planet. Konventionen har ratificerats av 196 länder runt om i världen, med målet  att bevara världens ekosystem. CBD uppstod samtidigt som FN:s klimatkonvention vid världstoppmötet i Rio 1992 och även om CBD får mindre uppmärksamhet så är den lika viktig.

Det 15:e mötet för alla parter som ratificerat konventionen, (även kallat CBD COP15 förkortat) hålls i Montreal nu i december. Mötet är en viktig chans att öka det globala skyddet för vilda djur och växter och den biologiska mångfalden, stoppa förlusten av arter och de massutrotningar som hotar allt liv på jorden.

Detta multilaterala organ samlas vart tionde år för att fastställa en ny ram för att skydda den biologiska mångfalden. CBD COP15 kommer alltså att sätta tonen för 2020-2030. Resultatet kommer att få långtgående konsekvenser för allt liv på planeten.  

Swedish clear cut. Greenpeace is documenting forest and forestry activities in the Swedish part of the Great Northern Forest. Biodiversity is under threat by the expansion of logging companies into critical forest landscapes.

Varför är konventionen om biologisk mångfald viktig? 
Vår värld befinner sig mitt i en akut kris för den biologiska mångfalden. Endast 15 procent av världens skogar är intakta. Endast 3 procent av världshaven är fria från trycket av mänsklig utvinning. Den biologiska mångfalden är avgörande för livet på vår planet, eftersom alla livsformer är sammankopplade och överlever i förhållande till varandra.

Forskare har jämfört den förlust av biologisk mångfald som sker just nu med historiska globala massutrotningar, som under krita och paleogen, som utplånade dinosaurierna. Men den här gången är det människan som i stor utsträckning driver på massutrotningen. Det betyder också att det bara är vi som kan stoppa detta. 

Det är viktigt för alla former av liv på jorden, inklusive mänskligt liv. Det är bland annat en fråga om hälsa, vatten, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och anpassning till klimatförändringar

När den biologiska mångfalden kraschar följer vi med.  Människans liv är beroende av den biologiska mångfalden.Det är centralt för vår hälsa, vårt samhälle och våra ekonomier. Allt från lokalt fiske till global ekonomi. Det är också en av de viktigaste källorna till lösningar på klimatförändringarna – hur vi ska mildra och anpassa oss till effekterna av vårt förändrade klimat. 

Greenpeace activist protesting the lack of climate responsibility, walking behind the
Swedish finance minister, at her walk to present the new budget to the parliament.

Vad gör Sverige? 
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet har antalet rödlistade (dvs. hotade) arter i Sverige ökat med 11 procent mellan 2015 och 2020. 40 procent av dessa rödlistade arter är beroende av skogen, flera av dem  djur och växter som är inhemska i Sverige. 

Svenska värdefulla skogar hotas av hotas av fortsatt kalhuggning  och ytterligare fragmentering hotar djur- och växtarters överlevnad, Det är ett tydligt hinder för att uppnå Sveriges miljömål om ”levande skogar”. Det är ett av 16 miljömål som beskriver vad den svenska regeringen och riksdagen ska uppnå fram till 2030. Syftet är att skydda den kvarvarande biologiska mångfalden i landets skogar, liksom sociala värden och hållbar virkesproduktion. 

Skogsstyrelsens senaste bedömning av hur långt man kommit med detta mål visar att utvecklingen är negativ, skogsindustrin fortsätter att skövla värdefulla skogar och sätta hård press på ekosystemet. Idag är bara 8,8 % av Sveriges skogsmark formellt skyddad.

Den nya regeringen visar ingen ambition att stoppa den utvecklingen. Trots den negativa utvecklingen har regeringen lagt fram en budget som tydligt bortprioriterar miljöfrågorna.  

På EU-nivå försöker Sverige dessutom försvaga lagstiftning som ska skydda den biologiska mångfalden och ursprungsbefolkningens rättigheter. Som en artikel i den vetenskapliga tidskriften ”Science” nyligen skrev: “Sverige är ett hot mot den biologiska mångfalden både inom Sverige, men också inom EU och globalt”. 

Idag är Sverige en del av problemet, inte lösningen. Men Sverige har ratificerat CBD och det innebär ansvar för att efterleva det som beslutas här för att rädda den biologiska mångfalden. 

Greenpeace  krav till COP15:
Greenpeace uppmanar förhandlarna att skapa ett ambitiöst skydd för vilda djur och växter. Minst 30 procent av all mark och alla hav måste skyddas till 2030 (en politik som är mer känd som 30×30). Ursprungsbefolkningars rättigheter måste erkännas och respekteras i alla förhandlingar. Lokalsamhällen måste sättas i centrum för beslutsfattande, förvaltning och finansiering för att skydda vilda djur och växter. Det handlar om tre krav: 

1. Rättsligt ramverk för ursprungsbefolkningars rättigheter och lokalsamhällen. 
Ursprungsbefolkningar spelar en avgörande roll i att bevara naturen och för en hållbar framtid. Bevis från alla kontinenter visar konsekvent hur ursprungsbefolkningar är de mest kapabla och ansvarstagande för bevarande av biologisk mångfald. 80 procent av världens återstående bevarande ekosystem är idag koncentrerade på ursprungsfolks territorier. Deras roll för att bevara naturen måste erkännas, oå alla beslutsfattande nivåer. 

På många platser i världen, så även i Sverige, så respekteras inte varken ursprungsfolks marker, rättigheter eller behov. Tillbörlig dialog hålls inte, allt för ofta kommer larm om hur samebyar totalt körts över av skogsindustrin som skövlat i deras territorier utan någon hänsyn eller ens intresse för hur det påverkat rennäringen. 

2. Skydda 30 procent av all land och mark före 2030. 
Ett starkt globalt ramverk behövs, för att skydda minst 30 procent av all mark och hav senast 2030 (en politik som är mer känd som 30×30). Vi behöver ett globalt skyddsnät, och det är verkligen miniminivå. Ska vi ska rädda våra ekosystem behöver vi egentligen bevara 50 procent av både land och hav. 

3. Säkerställa resurser för genomförandet, och rättvis finansiering. 
Konventionen har redan sen många år tillbaka satt upp ambitiösa mål för biologisk mångfald, men sen har implementering varit alldeles för svag. Det behövs tydliga mekanismer för att att både genomföra och följa upp målen. 

Alla parter, särskilt de rikare länderna på norra halvklotet,  som också tjänat mest på att utarma naturen, måste finansiera omställningen. Länder på södra halvklotet måste ha rättmätigt stöd för att bevara och återställa ekosystem som skadats av rikare länder och företags utarmning. Världen spenderar fortfarande mer pengar på att förstöra än på att bevara våra ekosystem. Att de här pengarna styrs om till restaurerande verksamhet är avgörande för vår framtid. 

De internationella möten som hålls nu måste också leda till konkreta åtgärder för att rädda den biologiska mångfalden. Alla länder måste bidra och läget är redan akut. Vi har inte tid att vänta längre, det avgörande ögonblicket för den globala biologiska mångfalden och vår kollektiva framtid här på jorden är nu.

FNs klimatmöte COP15 inleddes redan i Mars 2022 i Kunming i Kina.
Här kan du läsa mer om vad vi skrev inför det mötet.