(replik till Arla från Greenpeace i Aktuell Hållbarhet 13 januari 2022)
I sin replik på vår debattartikel om att Konsumentombudsmannen dragit Arla inför rätta för att vilseleda konsumenter avfärdar mejeriföretaget våra argument som slarviga och sensationslystna. Samtidigt undviker de att besvara vårt huvudsakliga argument: att det är vilseledande att marknadsföra sin komjölk med påståendet att den har “netto-noll klimatavtryck” när den i själva verket ger ett stort klimatavtryck.
Arla framhåller att deras klimatarbete är ledande i “branschen”. Det låter bra, men ska man vara ärlig säger det inte mycket. Den industriella djurhållningen är en av de branscher med högst påverkan på klimat, miljö och biologisk mångfald. Så att säga att man är bäst bland riktigt dåliga är tyvärr inget som ger pluspoäng. Hade Arla definierat “branschen” som allt som kan ge oss människor fullgod föda hade de inte varit bäst. Och det är ju precis där, när konsumenten ska göra den jämförelsen – med de växtbaserade alternativen, som Arla med sina “netto-noll klimatavtryck”-påståenden riktat in sig på att vilseleda.
För sanningen är denna: Att Arla stöttar ett välgörenhetsprojekt inom afrikanskt skogsbruk har ingenting med svensk mjölk att göra. Och genom att skriva “netto-noll klimatavtryck” på mjölken, baserat på detta välgörenhetsprojekt, finns stor risk att genomsnittskonsumenten tror att mjölken de köper har… ja, just netto-noll klimatavtryck. Vilket den inte har.
Arlas satsning på välgörenhet kopplat till mjölken liknar på ett plan hur exempelvis ICA ibland har en satsning på Rosa Bandet och då donerar en liten summa till Cancerfonden per såld produkt. Skillnaden här är att ICA inte på det minsta sätt försöker koppla samman produktens egenskaper med risken för att folk ska få cancer av att äta den. Det är uppenbart för konsumenter som köper exempelvis en “Rosa Bandet-bulle” på Kanelbullens dag att bullinköpet är en fråga om insamling och välgörenhet – inte att just dessa bullar har en mindre benägenhet att orsaka cancer. Vissa skulle kanske till och med hävda att kanelbullar inte är den optimala födan för att motverka cancer. Det är en diskussion som ICA naturligtvis aktar sig noga för att ge sig in i, vilket det syns i förpackningar, skyltar och reklam de gör kring Rosa Bandet-satsningen. Och på samma sätt borde Arla ta sitt ansvar och sluta försvara vilseledande användande av välgörenhetsprojekt – det som de kallar att kalla “klimatkompensation”.
Just nu diskuterar många en Netflix-film som heter “Don’t Look Up”. Den pekar på hur svårt det är för mänskligheten att lösa allvarliga problem med dagens ekonomiska system och medielogik. I filmen skapar företag och politiker aktivt distraktioner för att hindra riktiga lösningar på det faktiska problemet, en taktik vi blivit alltför vana vid i verklighetens klimat och miljö-debatt. Ett typexempel på en sådan vilseledande distraktion är när välgörenhetsprojekt börjar kallas “klimatkompensation” och används för att upprätthålla onödigt hög konsumtion av en starkt klimatpåverkande dryck. Bra projekt som syftar till att minska klimatutsläpp i andra delar av världen är absolut vara värda att stödja ekonomiskt, men dessa minskar inte utsläppen från den egna verksamheten eller produkterna, och då ska man inte heller försöka få folk att tro det. Vi har inte tid med distraktioner, vi befinner oss mitt i en klimatkris.
I en verklighet där konsumtionen av komjölk stadigt minskar till förmån för växtbaserade produkter har Arla världens chans att ställa om till en mer framtidssäker verksamhet genom att låta sina lantbrukare gå över till en regenerativ produktion där även växtmjölk kan spela en viktig roll. Det utgör ett långt mer hållbart alternativ till att envist försvara vilseledande marknadsföring baserad på klimatkompensation.
Sandra Lamborn, ansvarig för jordbruks- och livsmedelsfrågor, Greenpeace
Gustav Martner, ansvarig för marknadsrättsfrågor, Greenpeace