Skogen kan och bör enligt Greenpeace vara en positivt bidragande pusselbit till vår tids ödesfrågor: den globala upphettningen och sönderfallet av ekosystem. För det krävs en stor omställning gällande vilken skog vi avverkar, hur vi avverkar den och vad vi väljer att tillverka av skogen. 

Varken klimatkrisen eller den redan trängda biologiska mångfalden tål mer intrång i form av kalavverkingar och monokulturer.  Svensk skog i tanken innebär ytterligare utarmning av ekosystem och ytterligare växthusgasutsläpp till en atmosfär som redan fått nog.

IPCC-rapporten är tydlig. Vi vet vad vi måste göra: tiden för alla typer av engångsartiklar och drivmedel som förbränns är förbi. 

800 oberoende forskare varnar Europaparlamentet för effekterna av just förbränning av biobränslen, då det förvärrar den globala uppvärmningen.

Sveriges större fabriker släpper ut runt 18 miljoner ton fossil koldioxid per år – medan biomassaindustrin släpper ut mer än 30 miljoner ton koldioxid! För klimatets skull krävs det att vi tar fram en övergripande effektivisering och elektrifiering av transportsystemet. 

Vi har krävt samma sak i två år: Sverige bör göra rätt för sig. Idag har vi: 

  • långsiktigt skyddat 5% av skogen (för den produktiva skogsmarken, under fjällnära gränsen är skyddet så lågt som  2%) – men vi har lovat att skydda minst 17%
  • lovat att uppnå vår del i IPCC – men våra växthusgasutsläpp ökar.

Men för att klara av detta måste vi minska mängden kalhyggen och monokulturer, samt öka mängden långlivade produkter.

Vi behöver inte engångsartiklar och förbränningsmotorer i bilar, vi behöver en frisk planet. Att tala om biodrivmedel som ersättning till fossilt bränsle blockerar den omställning vi behöver: en omställning bort från förbränningsmotorn och infrastruktur som innebär att vi bokstavligen eldar upp planeten.

När vi talar om avskogning globalt så talar vi ofta om regnskog, med all rätt. Den situationen är inte heller löst. Men inte lika många känner till att även det boreala skogsbältet, jordens andra bortglömda lunga, har utsatts för en omvandling från naturskog till plantager – som saknar motstycke! Detta gäller i synnerhet den svenska boreala skogen.

Fossilfritt är ett nödvändigt, men dock inte fullständigt steg. Drivmedel som tillverkas av skog må vara fossilfria, men det betyder inte att de är fria från växthusgasutsläpp. Förbränning av trä, likt förbränning av olja, är en källa till c02-utsläpp. Vi måste investera i det som gör oss växthusgasfria så fort som möjligt. Vi har inte tid eller råd att ta fler omvägar.

Att producera bränsle på rester från lant- och skogsbruk ger oss en rad problem. Ökar vi mängden inblandat biodrivmedel, exempelvis svensk etanol från vete, bio­diesel från raps eller drivmedel av palmolja – så kommer enorma arealer att behöva odlas upp. För att ersätta enbart hälften av världens fossila drivmedel skulle en areal motsvarande en tredjedel av världens åkrar behövas, och det är lågt räknat. En sådan expansion kan inte ske utan betydande avskogning och marginalisering av nödvändig matproduktion, med enorma koldioxidutsläpp och minskad biologisk mångfald som följd.

Stor del av dagens debatt påstår att biodrivmedelsproduktionen främst kommer från så kallade “rester” från den svenska skogsindustrin. Men rester från svenskt skogsbruk kan bara bli ett alternativ först när vi vet att dessa “rester” är från skogsområden som ur ett hållbart klimat och biologiskt perspektiv kan och ska brukas. Några sådana områden finns inte i Sverige idag. Även om rester skulle kunna tas fram hållbart från sågverk så bör dessa “rester” hur som helst inte förbrännas. De ska bli till plywood, limträ, och andra material som lever länge. Eller varför inte solceller i cellulosa, bioplast för sjukvård eller glasrutor i träfibrer? Tekniken finns redan, men Sverige väljer att istället att slösa värdefullt material, som skulle kunna hjälpa oss i omställningen, på ohållbara produkter! 

Rester i skogen, den andra typen av “rester”som kallas GROT utgör just nu livbojar för det redan hårt pressade livet i skogen, som kämpar för överlevnad i ett växande hav av kalhyggen och monokulturer. Vi kan inte ta ut så här mycket GROT i ett landskap som till stor del består av hyggen. 

Omvandlingen från skog till plantager i Sverige saknar motstycke: över 63% av de svenska träden är yngre än 61 år: alltså för unga för att avverkas. Utan expansion in i den sista naturskogen kommer vi inte åt några “rester” alls. 

Samtidigt  – om vi skulle skydda all naturskog vi har kvar, skulle vi ändå inte nå redan beslutade nationella och internationella miljömål.

Sverige har som sagt ålagt sig att skydda minst 17 procent av alla typer av ekosystem, via ett ekologiskt representativt skydd; skydd utformat på landskapsnivå i större sammanhängande områden, via långsiktiga och transparenta skyddsformer.

’Svensk boreal produktiv skogsmark under fjällnära gränsen’ är en typ av ekosystem, här är det långsiktiga och transparenta skyddet ca 2%. Skyddet för hela Sverges produktiva skogsmark, under fjällnära gränsen är också bara 2%. Med andra ord mindre än hälften av det som skyddats är skog som finns där vi människor bor.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skriver: För att långsiktigt bevara och utveckla olika former av livsmiljöer, funktioner och processer i skogslandskapet behövs ett övergripande landskapsperspektiv. Till viss del kan detta tillgodoses i riktigt stora nationalparker och naturreservaten i nordvästra Sverige samt ekoparker eller motsvarande. I huvuddelen av skogslandskapet saknas dock sådana större områden med förhöjda naturvårdsambitioner, men förutsättningar finns för att utveckla arbetet inom värdetrakter.” 

Nej, allt energiöverskott, eller ekonomiskt läckage i skogsbrukets produktionskedja måste inte alls utnyttjas i tanken. Nej, sågspån, rester från palmolja, redan subventionerad överproduktion av mat – inget av detta måste förbrännas. Världen behöver mindre växthusgas, inte mer. Och framförallt inte att några få går med maximal kortsiktig ekonomisk vinst, som bidrar till att förvärra den globala upphettningen och förlusten av ovärderlig biologisk mångfald.. 

Nej, alla nya tekniker behöver inte nyttjas – alla uppfinningar är inte bra: Atombomber, engångsartiklar, oljeriggar, förbränningsmotorer och kärnkraftverk, listan kan göras lång. Låt oss lära av historien och välja en bättre väg än den vi redan vandrat. Det är dags för en omställning bort från förbränningsmotorn och infrastruktur som innebär att vi låser in oss i årtionden av fortsatt förbränningsberoende. 

Det är egentligen inte krångligare än så här: vi kan klara oss utan många av de ohållbara produkter vi producerar idag. Men vi kommer inte klara av att möta mänsklighetens två ödesfrågor: den globala upphettningen och sönderfallet av ekosystem, utan ökat naturskydd. Vi behöver skydda och restaurera mer skog i Sverige (se källförtäckning, 10, 11,12, 13, 14) – inte avverka den till fördel för monokulturer för att producera ohållbara produkter likt pappkartong, engångsartiklar i bio-plast eller biodrivmedel.

Mycket återstår innan vi kan kalla den svenska skogsindustrin hållbar. Den svenska skogen ses ofta som en oändlig resurs som vi kan hämta både bränslen och förbrukningsmaterial ur i tron att den magiskt återuppstår. Men det som återuppstår i dagens svenska skogsbruk är enbart träd, inte riktigt skog. Riktig skog kan inte återplanteras.

Kalhyggen har också en förödande klimatkonsekvens; kollagret (alltså kol bundet i marken) tar flera decennier för naturen att återskapa. Tid vi inte har om vi ska göra rätt för oss under rådande klimatkris. Keelingkurvan ska vändas nedåt nu, inte om 60 år. (se källförtäckning, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, och 9)

På grund av de växthusgasutsläpp som sker från marken vid kalavverkning blir utsläppen från skogsbaserade biodrivmedel lika stora som från fossila bränslen. Europeiska vetenskapsrådet EASAC betonar att förbränningen av skogsbaserade produkter kan öka utsläppen av koldioxid i EU och äventyra målen i Parisavtalet. Men av någon anledning väljer sveriges folkvalda att inte ta till sig av denna forskning. Det är såklart bekvämt att välja vilken forskning en vill basera sin politik på, men att fullkomligt blunda för det faktum att dagens politik enbart förvärrar klimatkrisen – är skamligt på så många plan.  

Vi lever även i en tid där ett av FN:s hållbarhetsmål bygger på att vi ska minska matavfallet. Målet är således att minska matsvinnet, inte att bygga in oss ytterligare i en förbrännings-infrastruktur. Hur mycket etanol, biogas eller biobensin blir det om vi först slutar med klimatskadliga beteenden, likt dagens överproduktion och -konsumtion av mat samt vårt fullkomligt undermåligt naturskydd – inte så mycket att det är värt att lägga varken sina investeringar eller politiska verktyg på i alla fall. 

Visst kommer du aldrig glömma detta igen? Skog är inte förnybart. Träd kan odlas och återplanteras men skogens ekosystem och dess kollager (alltså kol bundet i träd och mark) tar mycket lång tid för naturen att återskapa, tid vi inte har idag.

Det är våra folkvaldas jobb att säkerställa hållbar mobilitet i hela Sverige samt grön el till alla.

/Lina

Källor: 

(1) I ett öppet brev till beslutsfattare inom EU varnar 190 forskare från EU och USA för de stora negativa effekterna av intensivskogsbruk, som kalhyggen med påföljande anläggning av gran- och tallplanteringar i Sverige är ett exempel på:  “The promotion of an increase in active forest management encourages increased harvest levels in order to substitute fossil-derived fuels and products with wood and bioenergy without accounting for their full climate impacts. This approach risks having adverse effects on climate, biodiversity and resilient ecosystems by emitting more greenhouse gases, in uencing biophysical processes and causing additional habitat loss – accumulating evidence suggests that the proposed strategy risks being counterproductive.” (De Wever m. . 2017, s. 1).

(2) This time lag is important as it is vital that emissions of greenhouse gases (such as carbon dioxide) are reduced immediately, rather than emitting further greenhouse gases and expecting them to be sequestered by forest regrowth over the next century (Schulze et al. 2012).

(3) Industrial logging in boreal forests is not carbon neutral, as industrial logging reduces the overall age of the forest in a landscape (Cyr et al. 2009; Bouchard & Pothier 2011), and the time for regrowth is so long (Cherubini et al. 2011). It takes 70-120 years before a stand of trees in the boreal forest is commercially mature and harvested again (Holtsmark, B 2012). Industrial logging, therefore, incurs a “carbon debt” as the large stocks of carbon in the original forest ecosystem are replaced by the smaller carbon stocks of the growing managed forest ([Holtsmark, B. 2012).

(4) Different harvesting methods in different forest types have different levels of impact, with clearcutting having a greater effect than selective logging. Thiffault, E. Hannam, K.D., Paré, D., Titus, B.D., Hazlett, P.W., Maynard, D.G. & Brais, S. 2011. Effects of forest biomass harvesting on soil productivity in boreal and temperate forests—a review. Environmental Reviews 19: 278– 309.

(5) Soil carbon is reduced by industrial logging because when the trees are cut down, the ground warms as it receives more sunlight; this increases the activity of microbes (bacteria and fungi) which break down organic matter in the soil and emit carbon dioxide to the atmosphere. At the same time, removal of vegetation means less new organic matter, such as dead leaves, entering the soil for microbes to feed on (Lal, R. 2005. Forest soils and carbon sequestration. Forest Ecology and Management 220: 242–258).

(6) I våras släppte EASAC – the European Academies’ Science Advisory Council  en rapport som sammanställer forskningen om skogen och klimatet: ”Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests” 

(7) Ett par svenska forskare har varit inblandade, bland annat Anders Lindroth och Christina Moberg, som också sammanfattade en del av slutsatserna från EASAC-rapporten på DN Debatt 11 september, ”Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser”: 

(8) Once soil carbon has been lost, (re-) accumulation of stable soil carbon takes place only slowly (Jandl et al. 2007). 

(9) And disturbed soil continue to release carbon for many years following harvest (Kishchuk et al. 2015 and Pennock & van Kessel 1997).

(10) It used to be thought that only young trees took up carbon as they increased in size. However, it has now been shown (including for boreal forests) that old growth forests continue taking up carbon Luyssaert et al. 2008; Lewis et al. 2009; Stephens et al. 2007) for up to several centuries, well beyond the point at which they reach commercial maturity. 

(11) In the Boreal forests, although the carbon uptake into living trees slows, carbon is thought to still be accumulated into the soil [Seedre et al. 2011.], contributing to old growth boreal forest ecosystems not only being a major carbon store, but in addition a small carbon sink [Pukkala 2017; Soloway, A.D., Amiro, B.D., Dunn, A.L. & Wofsy, S.C. 2017. Carbon neutral or a sink? Uncertainty caused by gap- filling long-term flux measurements for an old-growth boreal black spruce forest. Agricultural and Forest Meteorology 233: 110-121.] 

(12) It is evident that old growth forests are not only important in terms of carbon storage, but also in terms of carbon uptake. This means that, rather than industrial logging and regrowth being carbon neutral over a typical industrial logging cycle (approximately 100 years), more carbon is stored in the trees if they are not logged, as can be seen in the figure below .(Holtsmark 2012; Holtsmark 2013a; Holtsmark 2013b;Holtsmark 2015; Holtsmark et al. 2012.)

(13)Differences in carbon storage between an unlogged and regularly logged forest area from an initial state of post-disturbance (See attached Differences in carbon storage between an unlogged and regularly logged forest.pdf). Changes in carbon stored in the regularly (approx. 100 years) logged scenario is shown in red, whilst that in the unlogged scenario is in blue. The cyclical nature of industrial logging and regrowth does not allow as much carbon to be stored as the unlogged scenario, which matures to old growth. An absence of natural disturbance (e.g. fire) is assumed in both scenarios. Adapted from (Holtsmark 2012)  and (Keith et al.2014).

(14)In general, models that consider industrial logging followed by regrowth as carbon neutral do not take the accumulation of carbon by mature trees into account. [e.g. Gustavsson et al. 2017; Kurz et al. 2013.]