En historisk torka och ökande skogsavverkning har gett idealiska förutsättningar för bränder att härja okontrollerat. Förstörelsen av Amazonas livsviktiga ekosystem får katastrofala konsekvenser både för närliggande ekosystem och för hela planeten.
Brasilien står i brand. Världens största våtmark Pantanal har nu drabbats av fler bränder än något annat år sedan mätningar började utföras 1998. Och i Amazonas är bränderna nu ännu värre än förra året då omvärlden nåddes av skrämmande bilder av förödelse och en himmel färgad svart av rök. Under första veckan i september registrerades 8 373 bränder i den brasilianska delen av regnskogen, enligt satellitmätningar från Brasiliens rymdforskningsinstitut, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Det är dubbelt så många bränder som under samma period förra året.
Brasiliens Pantanal, ett kulturarv enligt UNESCO, sträcker sig cirka 150 000 kvadratkilometer genom central-västra Brasilien och gränsar mot Bolivia och Paraguay. Pantanal är känt för sin artrikedom av vilda djur och är bland annat hem åt hundratals fågelarter så som den sällsynta hyacintaran, världens största papegoja, och andra hotade djur som jaguarer, manvargar och jättemyrslokar. Enligt Instituto Centro de Vida (ICV), en miljöorganisation baserad i Mato Grosso, har minst 17 000 kvadratkilometer av Pantanal brunnit i år, en yta 11 gånger större än London.
INPE registrerade en ökning på hela 220% i Pantanal hittills i år, totalt 10 153 bränder som ökade i antal under juli och augusti när torrsäsongen fortskred. Mer än hälften av årets bränder registrerades i augusti, 5 935 stycken, vilket innebär fyra gånger så många som genomsnittet för månaden. Det totala antalet bränder är signifikant mycket högre än något annat år förutom 2005 då 5 993 bränder registrerades. Det 2005 och 2020 har gemensamt är förödande torka. Paraguayfloden är på sin lägsta nivå på nära ett halvt sekel.
Varför brinner det så mycket i Pantanal nu?
“Vi genomlider nu den värsta och längsta torkan på 47 år, vilket leder till extremt låga flodnivåer och gör vegetationen mer utsatt för eld”, säger professor Letícia Couto Garcia, en ekolog från Federal University of Mato Grosso. “Minskningen av nederbörd har gjort så att torr biomassa har ökat vilket gjort vegetationen mer sårbar för bränder.”
Men torka är inte den enda orsaken bakom bränderna i Pantanal. Avskogningen i ekosystemet ökar (dock inte i samma skala som i Amazonas) och bränder anläggs ofta för att bränna upp fällda träd och vegetation på nyligen avskogad mark. Garcia säger att illegal avskogning i Pantanal har mer än fördubblats under årets sex första månader, från 64 kvadratkilometer till 133 kvadratkilometer jämfört med samma period 2019. Ökningen har sannolikt drivits på av en expanderande jordbruksindustri – enligt Mapbiomas, en organisation som undersöker förändringar av markanvändning, ökade området för betesmark i Pantanal med 210% under åren 1988 till 2018. “Budgetnedskärningar, reducerade resurser för brandskydd och upplärning av fler brandmän och utrustning har också förvärrat situationen”, säger Garcia.
Kritiker menar på att skogsavverkare har tolkat president Jair Bolsonaro’s uttalade förakt för miljöskydd som att det är fritt fram att avverka mer skog och att miljödepartementet som hålls tillbaka av budgetnedskärningar och pandemin har begränsade resurser att stoppa dem. Vinicius Silgueiro, skogsingenjör på ICV, säger att det stod klart redan i slutet av 2019 att Pantanal skulle vara exceptionellt sårbart för bränder i år på grund av mindre nederbörd och kortare regnperioder. Det borde ha varit möjligt att planera mer effektivt för katastrofen men regeringen saknade den politiska viljan att göra det. Pandemin har också förvärrat situationen då brandmän från urfolket – som utgör en tredjedel av Mato Grossos brandkår – har tvingats isolera sig i karantän.
Sammankopplade ekosystem
Den största delen av fukten som livnär Pantanal kommer från Amazonas, i form av luftmassor laddade med vattenånga som absorberats från regnskogen. Dessa “flygande floder” som de kallas färdas över hela landet och omvandlas till kraftiga regn över Pantanal och delar av Argentina, Bolivia och Paraguay. När Amazonas avverkas och brinner, reduceras nederbörden för resten av kontinenten. Vissa forskare har också lyft fram kopplingen mellan de ovanligt varma havstemperaturerna i Atlanten, de allt mer intensiva atlantiska orkansäsongerna (som i år) med bränderna och torkan i Amazonas, säger Ane Alencar, forskningschef på Amazon Environmental Research Institute (IPAM).
Världens ekosystem är alltså sammankopplade och när världens största regnskog, Amazonas, förstörs och förändras i allt snabbare takt får det katastrofala konsekvenser för hela planeten. Förändringen av ekosystem kallas av forskare för “biome shift” och är en av de mest extrema klimateffekterna. Förstörelsen av Amazonas eldar på klimatkrisen. Träd absorberar koldioxid när de växer. Så när täta tropiska regnskogar som Amazonas förstörs, förlorar planeten ovärderligt lagringsutrymme. Och ju mer koldioxid som finns i atmosfären, desto mer förödande blir klimatkrisens effekter över hela världen.
Torsten Krause, forskare inom skogsjakt, avskogning och hållbarhet vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS är oroad över utvecklingen. I en intervju på universitetets hemsida säger han: “Ju mer skog som går förlorad på grund av bränder, och ju mer de återstående skogarna förstörs, till exempel genom selektiv avverkning och utrotning av djur (förlust av skogsfauna på grund av jakt eller ekologiska förändringar), desto större är risken att Amazonasregionen kommer att nå en punkt där hela systemet kan skifta till ett annat ekologiskt tillstånd, från skog till savann. Detta beräknas ha en enorm inverkan på världens klimat, och kommer att förvärra globala klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser. Det kommer också att leda till en oacceptabel förlust av biologisk mångfald. Konsekvenserna av detta kommer att påverka hela världen.”
