Det är inte bara Amazonas som brinner i Brasilien nu. Bränderna i världens största våtmark, Pantanal, har ökat med över 200% jämfört med samma period förra året. Bränderna har hittills förstört 25 000 kvadratkilometer, en yta fyra gånger större än bränderna som härjat i Kalifornien i år. I slutet av augusti kunde man konstatera att mer än en tiondel av Pantanal har förstörts med katastrofala konsekvenser för detta känsliga ekosystem, och det är djuren som drabbas hårdast.
Inga människor har ännu dött i men bränderna har fått katastrofala konsekvenser för detta känsliga ekosystem och det är djuren som drabbas hårdast. Bilderna vi nu får från Pantanal är fruktansvärda. Jaguarer som vandrar omkring i den brända ödemarken och letar efter föda och vatten, tydligt uthungrade och uttorkade. Deras tassar bränns ner till skelettet och lungorna blir kolsvarta av brandrök. Döda kajmaner där deras käkar har fastnat öppna som i tystnade skrik, en sista desperat handling för att kyla ner sig innan de slukades av eldens lågor. Tomma, sönderbrända sköldpaddsskal. Döda ormar som har bitit av sitt eget kött, biologer säger att detta är en ofrivillig reaktion i ett försök att fly från smärtan av att bli bränd levande.
Det är svårt att uppskatta hur många djur som dött till följd av bränderna i Pantanal hittills, säger WWF:s regnskogsexpert Olle Forshed i en intervju i SVT. Det man kan göra är att titta på hur det sett ut vid tidigare bränder. I Australien uppskattar man att runt tre miljarder djur dog till följd av bränderna som härjade i början på 2020. Panthera, en internationell organisation för skydd av stora katter, räknar med att ungefär 200 jaguarer redan dött, skadats allvarligt eller tvingats på flykt till följd av bränderna. Och bränderna får inte bara förödande konsekvenser för djuren, de hotar även initiativen till hållbar ekoturism som är livsviktiga för att stödja ekosystemet och dess djurliv.
Gensvaret på bränderna från regeringen och president Jair Bolsonaro har inte helt oväntat varit lamt och undfallande. Förra veckan gjorde Bolsonaro ett uttalande där han sa att kritiken mot hans regering för bränderna i Pantanal och Amazonas har varit “oproportionerlig”. Presidenten, som gick till val på löften att utöka exploateringen av Amazonas, sparkade förra året chefen för Brasiliens rymdforskningsinstitut (INPE) efter att man släppt data som visade på en tydlig ökning av avskogning sedan Bolsonaro tillträdde.
För sju år sen var jag själv på plats i Paraná i Brasilien för att volontärarbeta på en fristad för jaguarer. Det var en fantastisk upplevelse att se dessa vackra, majestätiska kattdjur på plats i sin naturliga miljö. På expeditioner i området fick jag se capybaras, kajmaner, tukaner, olika arter av apor, jättemyrslokar, papegojor och många andra djur. För en djurvän som jag var det verkligen en stor ynnest att få befinna sig på en plats med ett så myllrande djurliv. Det är obeskrivligt sorgligt att tänka på den pågående katastrofen som nu utspelar sig i Pantanal och Amazonas och alla djur som kämpar för sina liv.
Under senaste tre åren har jag arbetat på Greenpeace och ännu närmare kunnat följa organisationens arbete för skogar, hav, klimat, biologisk mångfald bland mycket annat. För mig personligen klappar hjärtat lite extra för världens skogar och dess djurliv, och särskilt för Amazonas som jag under senaste året har fått bevaka och arbeta mer direkt med än tidigare. Förra året, när bränderna i Amazonas var toppnyhet, runt om i världen så kunde Greenpeace i Norden samla in över 6 miljoner kronor under ett par veckor. Med stödet av våra fantastiska givare kunde vi bland annat dokumentera och sprida information om bränderna och slå hål på Bolsonaros lögner och även lansera globala kampanjer för att agera mot snabbmatskedjor för att få dem att sluta använda produkter som bidrar till skogsskövlingen i Brasilien.
I år rapporteras det globalt inte lika mycket om bränderna i Amazonas och Pantanal trots att läget är ännu värre. Kanske är medierna för distraherade av coronapandemin, av förståeliga skäl. Kanske har många vant sig och ser bränderna som “old news”. Men vi får inte se detta som ett nytt normalläge. Det här här får inte vara normalläge – det här är krisläge! På grund av den akuta nödsituation som råder i Pantanal nu, har ett nätverk för stöd och solidaritet bildats för att garantera nödvändiga resurser för brandbekämpning, för att rädda djur på plats och för stöd till veterinärvård för skadade djur. Greenpeace bidrar med ekonomiskt stöd och köper in material till organisationer som arbetar på plats i Pantanal.
Djuren som lider och dör i Amazonas och Pantanal har inga röster. De är helt utlämnade till vår välvilja; till veterinärerna och biologerna på plats som räddar och rehabiliterar djuren, men även till organisationer som Greenpeace som arbetar för att skydda ekosystem och biologisk mångfald världen över. Vi vet att skogsbränderna som nu rasar över hela världen förvärras av klimatkrisen. Vi har smittat vårt hem och gett planeten feber. Men när tillräckligt många människor engagerar sig och kämpar tillsammans kan vi få igenom verkliga förändringar, det har historien visat oss gång på gång
Åsa Ingves
Greenpeace i Sverige
