Ofta hör man regnskogen kallas för ”jordens lungor”. Men när det handlar om skogens roll för klimatet är den bara en av två stora lungor. Vi har den andra här hos oss på norra halvklotet.
Den boreala skogen håller fortfarande på att dra ett djupt, djupt andetag som påbörjades efter den senaste istiden. Detta skogsområde sträcker sig från de norra delarna av Sverige, genom Finland, Ryssland, Alaska och Kanada.
Nästan vart fjärde av jordens alla träd finns här. Även om skogen är spridd i en stor ring runt jordklotet med nationsgränser och hav som skär igenom den, så är den ett enda gigantiskt ekosystem: det norra skogsbältet.
Det här är en skog som angår hela planeten, för det norra skogsbältet är det största kolförrådet på land. Här finns mer kol lagrat än i alla de tropiska regnskogarna tillsammans.
Att inte se skogen för alla träd har sällan varit ett så rättvisande uttryck som här – för det är egentligen inte träden som är det intressantaste ur klimatsynpunkt. 95 procent av det djupa andetag av koldioxid som den boreala skogen har dragit under flera tusen år har lagrats som kol i marken, torven, permafrosten. Detta riskerar att frigöras om avverkning gör att nya skogsområden förstörs.
Världens största kolförråd kan bli en klimatbomb.
Det är bråttom att ta hand om de delar av det norra skogsbältet som ännu inte har tagit skada av avverkning eller bränder. Vi på Greenpeace uppmanar nu regeringarna i det norra skogsbältet att skydda den här skogen.
Det har de faktiskt lovat. Inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald har världens länder enats om de så kallade Aichi-målen, som bland annat kräver att länderna åtminstone halverar förlusten av naturliga habitat och senast till år 2020 skyddar åtminstone 17 procent av sin landareal.
Det går inte så bra. Mindre än 3 procent av den boreala skogen i världen är skyddad – vilket kan jämföras med 27 procent av de tropiska skogarna. Världen behöver ta hand om båda sina lungor.
Lina Burnelius
Ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace i Sverige
