Vad handlar konflikten om?

Muonio samebys situation omges av en alldeles särskild kontext och problembild som är unik bland Sveriges 51 samebyar. Problemen grundar sig till stor del i Muonio samebys felaktiga juridiska status som koncessionssameby, när de i själva verket är en skogssameby. Fjäll- och skogssamebyar har mer långtgående rättigheter än koncessionssamebyar. 

Varför blev Muonio sameby klassad som koncessionssameby?

Med anledning av sitt geografiska läge nedanför lappmarksgränsen blev Muonio sameby år 1933 av staten felaktigt omvandlad till en juridisk koncessionssameby, från att tidigare ha klassificerats som en skogssameby. Muonio sameby själva och representanter för det omgivande samiska samhället betraktar  Muonio sameby som en skogssameby. Detta demonstreras exempelvis tydligt av det faktum att Muonio sameby är den enda juridiska koncessionssamebyn som är medlem i Svenska Samernas Riksförbund, där i övrigt endast fjäll- och skogssamebyar är medlemmar. En statlig utredning har gjorts som yrkade på att Muonios status som skogssameby ska återställas, ett förslag som Sametinget tillstyrker. Sametinget har även nyligen skickat en hemställan till regeringen där de menar att Muonio sameby ska återfå juridisk status som skogssameby. 

Hur har relationen mellan Sveaskog och Muonio sameby sett ut tidigare?

Det som tidigare kallades Domänverket – därefter Assi Domän – som nu är det statliga skogsbolaget Sveaskog har också alltid behandlat Muonio sameby som en skogssameby. Det har inneburit att Muonio sameby har haft samråd, som samebyn bedömt likvärdiga med andra skogssamebyars. Denna samrådsprocess har varit gällande i decennier, fram till för cirka fyra år sedan, då Sveaskog abrupt meddelade att det inte längre skulle bli några fler samråd. Sveaskog hävdade då att Muonio sameby i juridisk benämning är en koncessionssameby och därför inte har rätt till vad de alltid haft. Sveaskog har fortfarande inte gett någon förklaring till bolagets plötsligt ändrade förhållningssätt som vingklippte Muonio sameby från reellt inflytande över sina marker. Förändringen skedde dock i samband med att Muonio sameby sagt skarpt nej till avverkning av centrala renbetesområden, som senare avverkades. 

Sveaskog påstår att de följer FSC:s riktlinjer om urfolks rättigheter, stämmer det?

Hösten 2020 började en nyligen antagen FSC standard gälla vars Princip 3 om Urfolks Rättigheter genomsyras av det internationella FN-konceptet FPIC (free, prior and informed consent), vilket på svenska brukar översättas “på förhand givet, fritt och upplyst samtycke”. Muonio sameby ska trots sin nuvarande juridiska klassificering som koncessionssameby behandlas efter denna princip, vilket de inte gör idag.  

I FSC:s definition av urfolk som i sin tur bygger på FN:s förhållningssätt, anges bland annat ”att individen uppfattar sig som en del av ett urfolk och accepteras som medlem av gruppen”. Självidentifikation kring urfolksstatus är en fundamental aspekt av FPIC-konceptet som FSC genomsyras av. Individer inom Muonio sameby, Muonio sameby som grupp och representanter för övriga samiska samhället med aktörer som Svenska Samernas Riksförbund och Sametinget, identifierar bevisligen Muonio sameby som en skogssameby. Att Sveaskog inte tar hänsyn till detta och således felkategoriserar Muonio sameby ser vi som ett fundamentalt brott mot FSC:s regler. 

Vidare kan urfolks rättigheter ges på basis av lagliga eller hävdvunna rättigheter. Muonio sameby har verkat och bedrivit renskötsel på sina marker under obruten tid i århundraden. Därför bör de omfattas av det som kallas för hävdvunnen rätt, vilket är ytterligare anledning till att de ska behandlas efter princip 3, oavsett nuvarande legala status. 

Med bakgrund av ovanstående har Muonio sameby rätt till de urfolks rättigheter som en skogssameby åtnjuter enligt princip 3. Detta inkluderar vad som kallas för en samplaneringsprocess, det vill säga den typen av samråd med Sveaskog tidigare haft med samebyn, och som Muonio sameby kräver ska återupprättas. 

Sveaskog hävdar att de har haft samråd med Muonio sameby, vad säger representanter från samebyn?  

“Vi brukade sitta här i vårt kök tillsammans med en representant från Sveaskog när vi hade samråd. Vi hade en bra relation. Känsliga områden vi inte ville avverka respekterades och sparades. En dag kom representanten in till oss och sa att det inte skulle bli några mer samråd mellan oss och Sveaskog. Han hänvisade till att det kom högre upp från ledningen. Fortfarande, 4 år senare, har vi inte mottagit någonting skriftligt om att de sagt upp samråden eller fått en förklaring. Man blir förbannad och besviken över deras agerande.” – Ronny Nyström, styrelseledamot i Muonio sameby 

“Viktiga renbetsområden har kalavverkats helt utan vår vetskap efter att de formella samråden togs bort för fyra år sedan. Att återuppta samråden har därför varit det enda vi velat diskutera med Sveaskog. Det senaste mötet i juni gick vi på eftersom det enbart skulle handla om att få tillbaka våra formella samråd. Vi måste väl kunna ha möten med Sveaskog utan att få tillbakakastat på oss att vi har haft ett samråd, när det från samebyns sida inte alls ansetts vara ett sådant möte.”  – Katarina Sevä, styrelseledamot i Muonio sameby

“Förr i tiden så var vi tillsammans med Sveaskog ute i fält och bestämde vad som skulle avverkas, markberedas och vilka områden vi ville spara. Det kan man kalla ett gemensamt samarbete med värdighet. Nu har man istället tappat respekten för deras arbete när de behandlat oss såhär. Avverkningar har skett utan någon som helst information till oss, ibland har någon karta skickats på post. Det har aldrig varit tal om något samråd värt namnet sedan de plötsligt avbröts.” – Hans Holma, ordförande i Muonio sameby

“I höstas blev vi kontaktade av Skogsstyrelsen eftersom Sveaskog ville riva en äldre bro som Muonio sameby tillverkat och nyttjar i renskötseln. Vi blev då kallade till ett möte, men det var Skogsstyrelsen som bjöd in till det. Det som diskuterades där handlade om hur Sveaskog skulle ersätta bron de ville riva, inte ett samråd om några avverkningsanmälda skogar. Vi har inte haft protokollfört samråd med Sveaskog sedan de avbröts för flera år sedan.” – Tomas Sevä, f.d. ordförande i Muonio sameby 

Vad är Greenpace syn på saken?

Greenpeace anser att det statliga skogsbolagets uttalande och generella respons kring situationen i Muonio sameby är både respektlös och historielös. Sveaskog undviker att adressera det faktum att Muonio samebys situation omges av en alldeles särskild kontext och problembild som är unik bland alla 51 samebyar. 

Sveaskog mässar konsekvent att de följer rådande FSC regelverk, vilket vi anser att de inte gör. De undviker även att tala om varför de för fyra år sedan avslutade den typen av samråd som bedrivits i decennier. Att påstå att samråd har ägt rum med Muonio sameby de senaste åren där avverkningar som berör deras marker har diskuterats, anser vi med bakgrund av de vittnesmål som ges av representanter från samebyn, är att vilseleda allmänheten. 

Att sedan 1930-talet blivit felklassificerade som koncessionssameby och få lida av de konsekvenserna än idag är oacceptabelt. Just nu representerar Sveaskog genom sitt agerande ett statligt kolonialt översitteri som 2021 ännu inte tycks ha tagit slut.