För tre år sedan tillträdde Jair Bolsonaro som president i Brasilien. Bolsonaros miljöfientliga agenda har aldrig varit en hemlighet, och under sin mandatperiod har han hotat urfolkens rättigheter och ökat exploateringen av Amazonas regnskog.
Från en chockartad ökning av skogsskövling och anlagda skogsbränder, till godkännandet av över tusen nya bekämpningsmedel – här kommer allt du behöver veta om Jair Bolsonaros miljöpåverkan.
Amazonas behöver din röst – skriv under och hjälp oss stoppa handelsavtalet som kommer öka ödeläggelsen av värdefull regnskog.
Skogsförstörelse i Amazonas och Pantanals våtmarker
Under de senaste tre åren har skogsskövlingen i Amazonas regnskog ökat med 52,9 procent i jämförelse med de tre tidigare åren.
Skrämmande bilder av skogsmaskiner och förödande bränder i Amazonas har chockat världen och orsakat stort tumult.
Men det är inte bara Amazonas som fått lida, även andra viktiga landområden som savannerna i Cerrado och våtmarkerna i Pantanal har exploaterats på nivåer som är hårresande i syfte att frigöra mer land för boskapsbete och jordbruksmarker.
Pantanals unika våtmarker som är hem för jaguarer och andra hotade arter har förlorat en tredjedel (!) av sin yta under 2020. Detta på grund av en kombination av extrem torka och bränder som anlagts av jordbruksindustrin för att expandera sina marker.
Amazonas bränder har även bidragit till att Brasilien ökat sina växthusgasutsläpp med 10 procent. Enligt en analys av Carbon Brief är Brasilien på grund av landets markanvändning och skogsskövling världens femte största utsläppare av växthusgaser.
Skogarna är helt avgörande för kampen mot klimatkrisen, och förlusten av dessa viktiga ekosystem innebär att mängden växthusgaser i atmosfären ökar, och att naturens förmåga att fånga upp våra koldioxidutsläpp minskar drastiskt.
Nedmontering av miljömyndigheter
För att göra all denna miljöförstörelse möjlig, har Bolsonaros administration försvagat statliga organ som ansvarar för att övervaka natur och miljö och upprätthålla lagar som skyddar skogen.
Det resulterade bland annat i att IBAMA, en viktig myndighet som ansvarar för landets miljöpolitik fick sina finansiella medel sänkta med 30 procent från 2019 till 2020.
Under samma period minskade även budgeten för Chico Mendes-institutet för bevarandet av biologisk mångfald med 32,7 procent. Under 2021 var miljödepartementets totala budget den lägsta sedan 2010.
Miljömyndigheternas försämrade förutsättningar att spåra och agera mot miljöbovar har tillåtit skogsskövlare att kraftigt expandera sina marker.
Konflikterna har ökat
När Jordbrukare, skogsbolag och gruvindustrier tar över och exploaterar allt mer yta, så ökar även konflikterna med Brasiliens urfolk – konflikter som ofta är dödliga.
Enligt en rapport från Global Witness var Brasilien en av de farligaste länderna för miljöaktivister under 2021 med 20 registrerade dödsfall. Under 2020 registrerades 1,576 markanvändningskonflikter, vilket är de högsta nivåerna sedan 1985.
Urfolken drabbas hårdast när de försöker skydda sina rättigheter. Över 41 procent av de rapporterade konflikterna drabbade urfolkssamhällen.
Under Bolsonaros ledning i Brasilien har våld skalats upp, och presidenten har bland annat beskrivit icke statliga organisation (NGOs) som en “cancer” och offentligt utropat att deras röst, det civila samhällets röst inte har något värde för honom. Under 2019, anklagade han till och med NGOs för att själva ha anlagt bränder i Amazonas.
Hot mot biologisk mångfald och befolkningens hälsa
Omkring 1,500 nya bekämpningsmedel – ett nytt rekord – har godkänts sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president. Många av dessa bekämpningsmedel som används i Brasilien är förbjudna inom EU då de innehåller ämnen som är skadliga och farliga för människor och miljön.
Till exempel kan den giftiga herbiciden Atrazin spåras i över 70 kommersiella produkter i Brasilien. I EU har den på grund av dess skadliga effekter på grundvattnet varit förbjuden i över 15 år.
Europa är också skyldiga för skogsskövlingen i Brasilien
Den Europeiska unionen är också skyldiga till den negativa utvecklingen. EU är en av de största importörerna av jordbruksprodukter som skövlar Amazonas regnskog, och saknar ett starkt regelverk som hindrar dessa produkter från att ta sig in på den europeiska marknaden.
Därför måste EU stärka policyer som främjar rättvisa och etiska produkter. Det planerade frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika måste också stoppas eftersom det skulle elda på skogsskövlingen ytterligare.
Vad kan du göra?
Exploateringen av våra viktiga skogar och ekosystem, som skövlas till förmån för boskapsbete och jordbruksmarker, är en utveckling som måste stoppas.
Därför arbetar Greenpeace intensivt med att stoppa handelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna, vilket skulle ge ett ökat skydd för Amazonas regnskog, samt för inrättandet av starka, hållbara och rättvisa regelverk som motverkar ohållbar exploatering.
Du kan göra skillnad genom att använda din röst! Skriv på vår namninsamling som kräver att Sverige säger nej till handelsavtalet mellan EU-Mercosur.
Om avtalet stoppas, stoppas också en radikal ökning av exporterade varor från bland annat Brasilien som är direkt kopplade till skövling av Amazonas regnskog.
Tack för att ditt engagemang!