Just nu sitter den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringarna i slutförhandlingar om hur EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP – Common Agricultural Policy) kommer att se ut för åren 2023–2027. Efter sju månaders diskussioner förväntas en överenskommelse nås under mötet 25-26 maj.
Vi vet att vi inte har mycket tid på oss att agera för att förhindra skenande klimatförändringar och rädda ekosystem i förfall. Jordbrukssektorn är idag en av de främsta bidragande faktorerna till klimatförändring och miljöförstörelse, men har faktiskt potential att spela en viktig roll i den nödvändiga omställningen. Mycket hopp har därför satts vid att nya CAP ska höja ribban och ta jordbrukssektorns stora klimat- och miljöpåverkan på allvar. Tyvärr ser detta inte ut att bli utfallet. Snarare verkar nya CAP fortsätta i samma linje som den gamla, med fokus på tillväxt och business as usual, allt täckt med en vilseledande grön filt bestående av allehanda greenwashingmetoder.
Varje år pumpar EU in runt 54 miljarder euro, en tredjedel av EU:s totala budget, i olika typer av jordbruksstöd, av vilka de flesta främjar storskaliga gårdar och missgynnar mindre (En tredjedel av gårdarna inom EU försvunnit sedan 2005, samtidigt har befintliga gårdar blivit allt större). Dessa pengar skulle istället kunna läggas på att ställa om jordbruket till att bli framtidssäkert vad gäller produktion av hälsosam mat och en del av lösningen till klimatkrisen och ekosystemkollapsen. Istället ser det alltså ut som att EUs jordbruk kommer fortsätta vara en drivande faktor bakom problem som klimatförändring, utarmning av biologisk mångfald, markförstöring, övergödning av sjöar och hav och en matproduktion som varken är rättvis eller producerar livsmedel med hög näringstäthet.
Klimatförändringar
Jordbruket ansvarar direkt för 15% av EUs totala växthusgasutsläpp, men är också indirekt ansvarigt för omfattande ytterligare utsläpp, exempelvis genom import av foder för boskap. Tas detta med i beräkningarna står enbart boskapssektorn för 12-17% av EUs totala utsläpp av växthusgaser. Med bibehållen boskapshållning är det svårt att se hur EU kan komma att nå sitt övergripande klimatmål för 2030.
| Vad krävs? | Vad säger nya CAP? | Betyg? |
| Stoppa subventioner till storskalig boskapsproduktion och reducera antalet djur i livsmedelsindustrin. | Subventioner till industriell boskapsuppfödning kommer att fortsätta som tidigare. Miljöprogram för ökat djurvälfärd riskerar att hamna som dolda bidrag som i slutändan går till annat. |  |
| Förbättrad hantering av gödsel för minskad förorening av skog, vatten, mark och luft. | Inga krav på minskad användning av konstgödsel. | |
| Skydda och återuppbygga gräs- och torvmark för att öka dessas förmåga att fungera som kolsänkor. | Obligatoriska regler (”villkor”) för att skydda gräsmarker och torvmarker har försvagats allvarligt av ministrar och ledamöter. Bidragstagare kan plöja upp ytterligare gräsmarker och förvalta torvmarker ohållbart och ändå åtnjuta fortsatt finansiering. | |
Utarmad biologisk mångfald
Jordbruket är en betydande drivkraft bakom förlusten av biologisk mångfald i Europa. Fåglar i landskapet har minskat med 57% sedan 1980, och studier visar att allt fler insektspopulationer kollapsar. De flesta (83%) av EUs skyddade naturområden i EU är i ett dåligt skick, och 45% försämras alltjämt (jämfört med att bara 8% förbättras). Förlusten av biologisk mångfald innebär bland annat förlusten av pollinerande insekter och naturliga skadedjur, vilket redan idag visar på betydande minskning av skördar. Denna destruktiva utveckling stöttas direkt av CAP, som främjar intensifieringen av jordbruksmetoder såsom, omfattande användning av bekämpningsmedel, gödselmedel och maskiner och förlust eller omvandling av naturliga livsmiljöer som gräsmarker och våtmarker.
| Vad krävs? | Vad säger nya CAP? | Betyg? |
| Återskapa minst 10% av natur (ängskilar, skogsdungar, häckar etc) på alla jordbruk | Svaga “obligatoriska” regler som kommer gälla 5% av den ursprungliga naturens areal. Mark som inte används som åkermark (motsvarar 39% av EU-jordbruksmark) är undantagna detta så kallade obligatorium. | |
| Omfattande medel (ca 15 miljarder euro/år) för skräddarsydda system för biologisk mångfald. | Ingen fast budget för skydd eller återuppbyggnad av biologisk mångfald. | |
| Åtgärder för att ställa om från storskaliga industriella gårdar och metoder och mot en mer begränsad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. | Inget bindande beslut om att reducera mängden konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, eller om att öka arealen av ekologiskt jordbruk.Tvärtom kan skadliga subventioner som destruktiv bevattningsutvidgning, investeringar i maskiner och stöd för att öka produktionen (kopplat stöd) fortsätta, vilket driver intensifieringen. | |
Omfattande förorening
Det industriella jordbruket och de kemikalier i form av konstgödsel och bekämpningsmedel som används påverkar inte bara jorden som brukas. Dessa ämnen hamnar även i luften och i närliggande vattendrag och slutligen i sjöar och hav. Enbart utsläppen av ammoniak och kväveoxid i djuruppfödningen inom EU svarar för 80% av markförsurningen och en stor del av luftföroreningarna. Den orsakar också 73% av vattenföroreningar genom avrinning av kväve och fosfor, vilket i sin tur leder till algblomningar som dränerar vatten på syre och dödar vattenlevande liv. Endast kväveföroreningarna kostar EU 70–320 miljarder euro varje år.
| Vad krävs? | Vad säger nya CAP? | Betyg? |
| Minska kväve- och metanföroreningar genom att minska boskapstäthet och användning av gödsel (främst konstgödsel). | Inga åtgärder för att minska föroreningskällor, snarare betydande möjligheter att subventionera ytterligare boskapsuppfödning. | |
| Minska användning av bekämpningsmedel (tex genom att stärka villkorsregler såsom växelodling och rotation) | Nya CAP kommer inte hantera förorening från jordbrukskemikalier som ett “villkor” för bidragstagare. Svaga krav på buffertremsor, grödrotation och utrymme för naturen. Reformen förpliktar inte ens bidragstagare att respektera principen om integrerad bekämpning av skadedjur, som har förankrats i EUs lag sedan 2009. | |
Hot mot framtida livsmedelssäkerhet
Ett jordbruk som fungerar i samklang med naturen regenererar och vitaliserar resurserna snarare än utarmar dem. De metoder som används inom EU idag är dessvärre allt annat än regenerativa och i samklang med ekosystemen. Konventionellt odlad mark förlorar bördig jord minst dubbelt så snabbt som den kan bildas. Markförstöring, driven av ohållbar markförvaltning och klimatförändringar, hotar delar av södra Europa med ökenspridning. Vi nyttjar även resurserna av bördig jord mycket ineffektivt, då 59% av spannmålen i Europa går till foder och 17% går till biobränslen. Minst 20% av maten som produceras i EU kastas direkt i produktionsledet.
| Vad krävs? | Vad säger nya CAP? | Betyg? |
| Förebygg ohållbar vattenanvändning | Åtgärder för att stötta jordbrukare att övergå till mindre vattenintensiva system kommer att förbli rent frivilliga, så ingen egentlig förändring säkerställs. |  |
| Främja resiliens och riskförebyggande metoder | CAPs ’riskhantering’ fungerar så att man kan få stöd eller kompensation för skördar som slagit fel, utan att man för den saken skull behöver ha vidtagit åtgärder för att förebygga detta (växelodling, hållbar bevattning, jordvård etc). Detta uppmuntrar riskabla och ohållbara metoder snarare än förebyggande åtgärder för att återuppbygga hälsosamma ekosystem, minimera och anpassa sig till klimatförändringar (t.ex. vattenbesparing) och använda resurser på ett hållbart sätt. | |
Falsk marknadsföring och tandlösa förhållningsregler
CAP åtnjuter en särskild status jämfört med andra EU-lagar och politik, vilket automatiskt gör den mindre ansvarig för den miljöpåverkan den genererar. Kommissionen lovade tidigt under reformarbetet med nya CAP att den skulle vara prestationsbaserad och i linje med den europeiska gröna given. CAP har dock en inbyggd flexibilitet, vilket i slutändan gör att de nationella regeringarna kan tolka regelverket lite som de vill. Vi har tidigare sett hur denna flexibilitet används för att prioritera ekonomiska mål framför miljömål, på ett sätt som orsakat oåterkalleliga skador på naturen och ekosystemen inom unionen. Utan ett robust och transparent ramverk för bruksmetoder och produktion som kan hålla regeringar ansvariga för hur de genomför arbetet med miljömålen, riskerar den nya CAP att upprepa samma misstag igen.
| Vad krävs? | Vad säger nya CAP? | Betyg? |
| Specifika och kvantifierade mål på både Eu- och nationell nivå, åtminstone för de viktigaste målen i den gröna given. | CAP:s ramverk för resultat bygger på vaga mål, saknar kvantitativa EU-mål och skyldighet för nationella regeringar att sätta nationella mål. Kommissionen kan bara basera sin bedömning av de strategiska planerna för CAP på kvalitativa aspekter som det är mycket svårt att jämföra mot den ambition som krävs för att uppnå den gröna given | |
| Robusta indikatorer och mål för att möjliggöra en korrekt överblick över resultat och mål. | Miljöambitionen i nya CAP bygger på att medlemsstaterna sätter mål för en antal indikatorer för ett visst resultat, som inte mäts i verkliga miljöresultat utan genom ett mer teoretiskt system med många kryphål. | |
| Starka och transparenta regler som ger kommissionen befogenhet att kräva ändringar eller avvisa dåliga strategiska planer för CAP. | Tandlösa bestämmelser om kommissionens befogenheter under godkännandeprocessen och ingen möjlighet till offentlig granskning innan planerna godkänns. Kommissionen kommer endast att kunna bedöma om de strategiska planerna för CAP är förenliga med de allmänna principerna i EU-lagstiftningen och de vaga målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta kommer att göra det extremt svårt för kommissionen att avvisa planer som inte uppfyller miljö- och klimatåtaganden. | |
Analys av: BirdLife, ClientEarth, European Environmental Bureau och Greenpeace
