Värmerekord i Paris – hela två grader över det gamla rekordet

Ytterligare ett år ser vi hur värmerekord slås i Arktis och hur värmeböljor sköljer över Europa. 42,6 grader är den högsta Paris-notering som gjorts sedan mätningarna inleddes 1873. Det förra rekordet passerades alltså med mer än två hela grader. I Storbritannien noterades samtidigt den varmaste julidagen genom tiderna, med 38,1 grader i Cambridge. Även i Tyskland, Nederländerna och Belgien gjordes historiska rekordnoteringar på omkring 40 grader. 

Ökar extremväder med klimatförändringarna?

Ett tydligt Europa-exempel är mer långvariga värmeböljor. På 70- och 80-talet inträffade en värmebölja var 15:e år. Nu är det var femte eller tionde år. Med värmeböljor kommer ofta skogsbränder. Med skogsbränder kommer fler till skada både direkt och indirekt. Skogsbränder innebär ökade växthusgaser vilket driver på klimatkrisen. Enligt Copernicus’ European Forest Fire Information System (EFFIS) har EU redan drabbats av 1 381 vildbränder under 2019, det är fem gånger fler bränder än genomsnittet de senaste 10 åren.

Även våra hav blir varmare, inte bara vid ytan utan djupare än tidigare och vetenskapen har redan kunnat visa att orkanerna blivit starkare på grund av klimatförändringarna. Även det som kallas för ‘den sekundära effekten’ av orkaner har blivit större på grund av klimatförändringarna. Det som är farligast med dagens orkaner är flodvågen som bildas när havet pressas undan av vinden och som sedan reser sig när den når land. Det beror på att klimatförändringarna redan har orsakat en havsnivåhöjning med flera centimetern. Den höjningen läggs sedan till den ythöjningen som blir av stormen. Därför blir det större skadeverkningar – även av de orkaner som inte är av kraftigare slag.

42,6 grader är den högsta Paris-notering som gjorts sedan mätningarna inleddes 1873. Det förra rekordet passerades med två hela grader.

Beror just denna värmebölja på klimatförändringarna? 

Med alla respekt, frågan belyser okunskapen. I tider av kriser är brist på information ett stort problem. Är det ditt fel? Nej. Media och andra viktiga aktörer har nu bakläxa. Vi kommer aldrig få till nödvändig handling och inte heller det agerande som krävs för rådande kris om inte fler människor förstår att det är kris.

Forskarna, vilka vi baserar allt vårt jobb på, har varit glasklara från början. Man kan inte svara på om en specifik väder-händelse är symtomen på ‘klimatförändringarna’, det vill säga‘ett förändrat klimat’. Det forskarna dock upprepar är att dessa typer av väder-händelser ingår i ett förändrat väder-mönster. Nyckelordet är alltså mönster.

Samt att en förstår skillnaden mellan väder och klimat: i ett förändrat klimat, får vi nya väder-mönster. Det innebär, torrare klimat i de delar av världen som redan är varma, kraftigare nederbörd, starkare orkaner, varmare hav, högre havsnivåer, lägre grundvattennivåer och så vidare. Den globala uppvärmningen handlar alltså inte enbart om några extra dagar med väldigt varmt väder. 

Glöm dock inte att just såhär varmt väder är farligt för flera grupper i samhället, speciellt om vi inte har infrastruktur redo att hantera dessa värmeböljor. 

Varför är detta en kris? 

Det är inte så här det kommer bli, nu ser vi värmeböljor på över 40 grader, starkare orkaner, höjda havsvattennivåer, smältande isar, torrare åkrar och ökad så kallad livsmedelsotrygghet och allt fler männiksor på flykt. Men än så länge har vi inte nått vår så kallade “tipping-point”. Når vi den är det vi upplever nu med största sannolikhet bara är ett smakprov på vad ytterligare upphettning av vår planet faktiskt innebär. 

Vill hänvisa till samma IPCC-kalkyl som Greta Thunberg gjorde i Frankrike  häromdagen: Världen har cirka 8,5 år kvar av koldioxidbudgeten (Kap 2, s.108) innan vi når “tipping-point”.

Varför talar ni ständigt om klimaträttvisa?

Ett ytterligare exempel: I september 2010 larmade FN om att torka drivit mellan 2–3 miljoner syrier in i extrem fattigdom. Människor flydde då de upplevde så kallad livsmedelsotrygghet, ett begrepp som sammanfattar den svåra situation människor befinner sig i då de upplever att de inte har mat för dagen och att deras trygghet är hotad.

Klimatkollapsen är ett av de värsta brotten mot mänskligheten. Om människor inte får hjälp med att anpassa sig till pågående klimatförändringar väntar obehagliga följder. Enligt FNs flyktingorgan UNHCR och Världsbanken är antalet klimatflyktingar i dag cirka 22,5 miljoner. Enligt UNHCR – baserat på att allt fortsätter som nu –  är antal klimatmigranter uppskattat att bli mellan140–200 miljoner de kommande 20 åren. Vissa studier (Hsing & Sobel 2016) tyder på betydligt högre antal vid nästa sekelskifte. Även om uppskattningarna är osäkra står det utan tvivel att antalet klimatmigranter kommer bli betydligt större än i dag.

Vi lever i en värld där en tredjedel av jordbruksmarken används för att odla grödor som sen tar en omväg via djur. Kött som produceras för att en liten del av mänskligheten ska kunna äta det. Denna process har förödande konsekvenser för miljön, klimatet och andras liv. Samtidigt går jordbrukaren som odlade köttproduktions-grödorna ofta och lägger sig, och sin barn, hungriga. 

I samma värld vet vi: solen sänder oss tillräckligt mycket energi under 40 minuters tid för att kunna upprätthålla ett ‘business as usual scenario’ – globalt – i ett helt år. Om vi skulle sätta solceller på 0,3% av Saharaöknens yta skulle detta uppfylla hela Europas energibehov.  

Några lösningar finns redan tillgängliga, det är bara några få aktörer som står i vägen. Flyttar vi på dem kan få vi en värld där våra barn mår bra och har tilltro till sin framtid. Inte den verklighet vi lever i idag, där barn är så rädda för vår gemensamma framtid att fler och fler barn bara vågar tillgodose sig 80 procent av sin utbildning och strejkar för sin överlevnad en dag i veckan. 

Vad kräver Greenpeace?

Vi tillhör den regionen i världen som måste göra mest i klimatomställningen för en hållbar och rättvis värld. Klimatkrisen och ecosystem-sönderfallet drabbar oproportionerligt de som har bidragit minst – och är mest sårbara, även andra helt oskyldiga arter vars överlevnad vi måste säkra för våran egen.

Forskningen säger: vi behöver en politik som ser kopplingen mellan jämlikhet och hållbarhet.

Forskningen säger: vi behöver en politik som ser kopplingen mellan skydd av biologisk mångfald och minskade klimatförändringar.

Forskningen säger: sluta lägga pengar på olja, kol och gas, börja lägga pengar på sol och vind.

Utlys klimatnödläge och fyll det med innehåll:

• Miljöbalken och alla andra relevanta lagar måste revideras och uppdateras så att Sveriges klimatlag implementeras och att inga nya klimatskadliga investeringar längre blir möjliga. Exempelvis expansionen av Arlanda och byggandet av terminalen för flytande fossilgas i Göteborg. Miljardinvesteringar som kommer leda till enorma växthusgasutsläpp.
• Omöjliggör ingrepp i befintliga kolförråd: naturskog, havsbottnar och oljefyndigheter: Sveriges regering måste ta en aktiv roll i att skydda minst 30% av våra världshav och 20% av den produktiva skogsmarken.
• Sätt nya klimatmål: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp måste inkluderas i de befintliga klimatmålen. Idag genereras knappt 40% av utsläppen från svensk konsumtion inom sveriges gränser, vilket innebär att vi går fria från 60% av vårt ansvar.

Vi behöver inte fler rapporter eller fler samtal om kol, vi behöver politik som gör att kol stannar i marken. Så sluta nu stödja verksamheter som borrar efter olja, flytta statens investeringar i fossilabränslen, skydda alla intakta kol-lager och börja restaurera förlorade kol-sänkor.