Bra fråga! Vi ska bry oss eftersom EUs jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, hädanefter CAP) sväljer en väldigt stor del (nära 40 procent) av EUs totala budget, och genom sin utformning till stor del bestämmer hur jordbruket ska se ut i EUs medlemsländer, och vilken mat dess invånare slutligen lägger på sina tallrikar.
Så hur ser det ut i CAPs Europa? Stort fokus ligger på produktion av kött, då 71 procent av EUs odlingsbara landareal går till produktion av foder till djur i kött- och mejeriindustrin. Till det kan läggas att unionen importerar 75% av det växtbaserade protein som kött- och mjölkdjuren inom EU utfodras med, vilket består nästan uteslutande av sojabönor producerade på skövlad regnskogsmark i Brasilien och Argentina.
EUs produktion av mat står för mer än en fjärdedel av medlemsländernas totala utsläpp av växthusgaser. Utsläpp från köttproduktionen står för 17 procent av totalen. Som om det inte vore nog så är dagens storskaliga och industriella matproduktion en av de främsta orsakerna bakom den skenande massutrotningen av arter världen över. Det industriella jordbrukets hot mot den biologiska mångfalden beror på faktorer såsom användning av skadliga bekämpningsmedel, fragmentering av biotoper och att vi odlar för få sorters grödor, vilket skapar artfattiga monokulturer. Det bidrar till att jorden blir utarmad på näringsämnen och liv, vilket i sin tur gör att det vi odlar blir mindre näringsrikt och att jorden blir sämre på att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären.
I juni kommer slutförhandlingarna för nya CAP äga rum. Greenpeace gör allt vi kan för att se till att så många av våra EU-parlamentariker som möjligt arbetar för ett CAP som värnar EUs invånare, klimatet, planeten och vår gemensamma framtid.
Greenpeaces krav på nya CAP:
Inga EU bidrag till storskalig, industriell kött- och mejeriproduktion
Mellan 2005 och 2013 tvingades en fjärdedel av Europas gårdar (3,5 miljoner företag) att stänga. De återstående gårdarna har kunnat växa sig stora då CAP gynnar det industriella jordbruket. Denna typ av jordbruk håller ett stort antal djur under trånga förhållanden som släpper ut stora mängder klimatskadlig metan, ammoniak och kväveoxid.
CAP-pengar bör därför inte ge bidrag till gårdar som:
- Har för många djur på för liten yta
- Får mindre än 50 procent av sitt foder från egen gård
- Använder antibiotika förebyggande samt behandlar hela besättningar när ett eller några få djur blir sjuka, vilket riskerar att skapa antibiotikaresistens.
Främja en mindre och bättre kött- och mejeriproduktion
Bidrag från CAP bör stödja gårdar som uppfyller ett eller flera av följande kriterier:
- Arbetar för att minska utsläppen av föroreningar som metan och ammoniak
- Håller djur enligt en ekologisk modell
- Minimerar – och om möjligt eliminerar – antibiotikabruk
Öka stödet för ekologisk produktion av frukt och grönsaker
Trots att 14 procent av utsläppen av växthusgaser globalt produceras av boskapssektorn får de betydande CAP-stöd, både direkt och för odling av fodergrödor. Istället bör den gemensamma jordbrukspolitiken företrädesvis betala för:
- Ekologisk produktion av frukt, grönsaker och baljväxter för humankonsumtion
- Stärka EU:s policy för frukt- och grönsakskonsumtion för skolor och genomföra informationskampanjer för alternativ till kött
Stärka de miljökriterier som lantbrukarna måste uppfylla för att få bidrag
Greenpeace anser att det borde vara ett krav att uppfylla vissa miljökriterier för att bli berättigad medel från CAP. Idag är dessa miljökriterier lågt satta sett till ambitionsnivå och även till stor del frivilliga.
Gör mål om hälsa, klimat och miljö obligatoriska
Förslaget för nya CAP är att det ska vara upp till medlemsländernas regeringar att bestämma hur strikt man ska tolka EUs miljölagar. Greenpeace ser en stor risk att lägga besluten på nationell nivå, samtidigt som repressalier för att bryta eller inte följa miljökriterier saknas. Greenpeace menar dessutom att 50% av CAPs bidrag borde öronmärkas för satsningar kring hälsa, klimat och miljöskydd.
Stärka de nuvarande miljöåtgärderna i framtidens CAP
Europeiska kommissionen säger sig vilja öka miljöskyddet i nya CAP. Samtidigt har budgetposten “landsbygdsutveckling” minskat rejält (25%) i nya budgeten. Denna post är den som historiskt sett levererat de bästa åtgärderna med fokus på hälsa och miljö. Mängden pengar som avsätts för landsbygdsutveckling, och i synnerhet till ekologiskt jordbruk och ”jordbruk med högt naturvärde”, måste ökas betydligt.
Se till att minst 50% av gårdsstödet går till arbete för klimat, miljö och folkhälsa
För närvarande går den absoluta majoriteten av CAPs budget till så kallade gårdstöd. Det är ett bidrag som lantbrukaren får baserat på areal mark i ägo. Det är ett bidrag som visat sig mycket ineffektivt , inte minst i miljösynpunkt. Greenpeace menar att denna typ av stöd bara borde betalas ut om lantbrukaren kan påvisa att minst hälften av bidraget går till arbete som främjar skydd av miljö, klimat och folkhälsa.