Kommer du ihåg varningen “Kod röd för mänskligheten”? Det var budskapet från FN:s klimatforskare i den första delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport. Den släpptes i augusti och sammanfattade vad som händer med klimatet, och vart vi är på väg om vi inte agerar. Nästa vecka är forskarna tillbaka.

På måndag den 28 februari kommer den andra delen av den senaste IPCC-rapporten. Den kommer att börja där den senaste slutade och fokusera på vilka konsekvenser klimatkrisen får för människor, vår försörjning och ekosystem.

Miljontals människor runt om i världen strejkar från skola eller arbete för att kräva brådskande åtgärder för att stoppa klimatkrisen.

Varför släpps en till IPCC-rapport?

Vi behöver inte en till rapport för att förstå hoten från klimatkrisen – däremot behöver vi en uppdaterad bedömning för att förstå vår potentiella framtid.

Klimatkrisen är inte heller vad den för var 5, 10 eller 32 år sedan när FNs klimatforskare levererade den första IPCC-rapporten till världens regeringar. 

Och sedan den senaste utvärderingsrapporten från 2014 har klimatkrisen återigen förvärrats. Till exempel: Enligt det amerikanska klimat- och miljöorganet NOAA så tillhör åren mellan 2013-2021 alla bland de tio varmaste åren som någonsin registrerats, och enligt Meteorologiska världsorganisationen (WMO) så är vi nu officiellt i outforskat territorium kring klimatförändringarna.

Under 2021 inträffade nya rekordbränder i Arktis, samtidigt som skogsskövlingen ökat i Amazonas regnskog / Foto av Matt Palmer.

Så det är viktigare nu än någonsin att världens klimatforskare samlas och ger oss en tydlig bild av vad vi har att vänta, och hur klimatnödläget interagerar med andra kriser, så att detta beaktas i regeringars handlingsplaner under de kommande, kritiska åren.

Vad vi förväntas få veta i del två av IPCCs sjätte utvärderingsrapport:

  • Hur den globala uppvärmningen redan nu påverkar människor och allt liv på jorden.
  • Hur klimatets påverkan och risker kommer att öka med ytterligare uppvärmning, samt hur våra val kring utvecklingsvägar påverkas dessa risker.
  • Hur och till vilken utsträckning vi kan anpassa oss och mildra klimatkrisens effekter.
  • Vart gränsen för klimatanpassningen överskrids, vilket orsakar enorm förlust och skada.
  • Vad som orsakar störst klimatpåverkan och risker, och hur dessa måste minskas för att bygga motståndskraft.
  • Hur kustsamhällen drabbas av klimatförändringarna.
  • Vilken roll social rättvisa och hållbar utveckling spelar i klimatförändringarna.
  • Vilka lösningar som skulle göra våra samhällen mer förberedda på den globala uppvärmningen, stigande havsnivåer och andra förändringar vi inte längre kan förhindra.

Vad kommer härnäst?

Rapporten som släpps den 28 februari kommer att täcka mycket, men den kommer inte täcka hur vi minskar klimatföroreningarna och begränsar uppvärmningen. Det kommer att ingå i den tredje delen som släpps i april, och syntesrapporten som kommer i oktober, och därmed syr ihop hela den sjätte rapporten.

Denna rapport är mycket viktig och kommer sätta agendan för klimatkonferensen COP27 i Egypten i november där länderna förväntas revidera sina nationella klimatmål i enlighet med Parisavtalet för att bromsa uppvärmningen till 2, eller helst 1,5 grader.

Under 2021 såg vi klimatstrejkar över hela världen med människor som krävde handling från världens ledare.

Vi är helt beroende av det viktiga arbetet från forskare med att identifiera problem och föreslå lösningar. Filmer som “Don’t Look Up” har påmint oss om utmaningarna forskare står inför när de försöker tränga igenom bruset och kommunicera de brådskande lösningarna.

Låt oss säkerställa att de den här gången inte bara får sina röster hörda, utan även att forskning möter handling.

Människor vill ha förändring, och planeten behöver den nu, mer än någonsin.