Förra veckan presenterade regeringen sin vårändringsbudget. Här beskrivs några av de nödvändiga prioriteringar som Sverige nu måste göra.
Flera av de satsningar som görs i vårbudgeten är bra och viktiga. Att restaurering av våtmarker åter får rum i budgeten är välkommet, inte minst med tanke på förra sommarens torka som drabbade delar av landet väldigt hårt. Men regeringens politik är långt ifrån nog för att förhindra extremväder till följd av klimatförändringar eller för att begränsa effekterna av sådana somrar i framtiden.
Det gäller inte bara skogspolitiken i synnerhet utan klimatpolitiken i allmänhet; som missar att respektera tillräckligt naturskydd som en nödvändig klimatåtgärd. Eftersom utsläppen inte minskar i den takt som behövs för att vi ska vara i linje med 1,5-gradersmålet blir de naturliga sätten att lagra koldioxid allt viktigare.
För att klara våra klimatmål måste vi hålla oss inom vår koldioxidbudget. Sverige har sedan länge övertrasserat den koldioxidbudget vi har för 2019. Idag lånar Sverige av framtidens generationer.
Sverige behöver skydda den sista naturskogen, helt omvända ekonomiska prioriteringar och snarast bli en starkare global röst för skyddet av världshaven – om vi ska klara klimatkrisen.
Varför lägger regeringen tre gånger så mycket på miljöskadliga subventioner än att på komma till rätta med miljöproblem och klimatförändringar? Är miljöslakten verkligen är avslutad?
Klimatförändringarna och dess följdverkningar är det stora hotet mot vår säkerhet och välfärd idag. Därför är det ett ytterligare anmärkningsvärt systemfel att Sveriges Regering fortsätter att gödsla försvaret, i år med hela 60 miljarder medan satsningar på klimat och miljö får omkring 10 miljarder.
Om regeringen tog klimatkrisen på allvar skulle fördelningen varit den omvända.
Vi vet vad vi måste göra. IPCC rapporten är tydlig, lösningarna finns och de är många gånger upprepade av forskningsvärlden: Ingenting gör klimatet och dess följdverkningar en större tjänst än natur som är skyddad från mänskliga ingrepp. Vi behöver därför skydda mer natur, det vill säga ge förutsättningar för friska ekosystem på land och vatten, att upprätthålla biologisk mångfald och lagra kol – det är vår naturliga lösning till klimatkrisen.
Sveriges regering måste ta en aktiv roll för att skydda 30% av våra världshav. Om ”regeringens ambition är att vara en global föregångare” så finns det mycket kvar att göra globalt för att arbeta för friskare hav. Globala processer för havsskydd, som inte kräver stora nationella budgetposter bör vara en given prioritet, det engagemanget saknas hos regeringen idag.
Forskningen är tydlig och FNs senaste klimatrapport säger samma sak; vi kommer att missa 1.5 gradersmålet om den sista naturskogen inte skyddas. Det är dessutom mer kostnadseffektivt att bevara de sista riktiga skogarna än att tillåta avverkning för att senare återskapa värdefulla områden.
I en tid när de vi är ytterst ansvariga inför; dagens unga, kräver klimaträttvisa kan vi inte tillåta avverkning av gammelskog. Gammelskog är inte förnybar – den utgörs av ett myller av liv som det tar flera hundra år att återskapa, om det överhuvudtaget går.
Regeringen måste ha en färdplan som leder till ett 20 procentigt skydd av vår skog (1). Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skriver: För att långsiktigt bevara och utveckla olika former av livsmiljöer, funktioner och processer i skogslandskapet behövs ett övergripande landskapsperspektiv. [] I huvuddelen av skogslandskapet saknas dock sådana större områden, men förutsättningar finns för att utveckla arbetet inom värdetrakter (s.65). När tänker våra politiker börja lyssna på våra expertmyndigheter och använda detta unika kunskapsunderlag? (2)
Sveriges skogsnäring bidrar negativt till klimatkrisen: Sveriges större fabriker släpper ut runt 18 miljoner ton fossil koldioxid – men mer än 30 miljoner ton koldioxid från biomassa. (3)Regeringen avsätter i vårändringsbudgeten 100 miljoner kronor till teknik för minusutsläpp. Men istället för att lägga tid och pengar på tekniker för koldioxidlagring så kallad BECCS – bevara den naturliga lösningen på koldioxidlagring: skydda skogen innan istället för att låta den eldas upp bakom ord som fossilfritt.
Vi behöver snarast växthusgasfria transporter och hållbara investeringar.
I Sverige står transporter för cirka 30 % av våra totala utsläpp. Transportsektorn är alltså en stor bidragande faktor till våra utsläpp och en av de delar av samhället vi snarast måste ställa om.
Transportsektorn behöver effektiviseras och utvecklas med kollektiva lösningar, elfordon, smart stadsplanering och mindre resande där energin kommer från sol vind och vatten och där lösningarna finnas även utanför städerna.
Fossila bränslen är dåliga för klimatet, men det gör inte andra bränslen bra för klimatet. Atmosfären gör ingen skillnad på koldioxiden kommer från olja eller trä. Trots den vetskapen utgör trähus och andra långlivade produkter endast en mycket liten del av det som tillverkas från svensk skog. Cirka 80 procent blir till kortlivade produkter som papper och biobränslen.
Tiden för alla typer av engångsartiklar och drivmedel som förbränns är förbi. Nästan 800 oberoende forskare varnade Europaparlamentet för att effekterna av förbränning av exempelvis trä faktiskt förvärrar den globala uppvärmningen.
Vi har denna mandatperiod på oss för att lägga grunden för den nödvändiga omställningen. Vi konstaterar det frustrerande faktum att vi ännu är långt ifrån där vi behöver vara – och vi förväntar oss att höstens budgetproposition innehåller de systemförändringar som vår överlevnad kräver.
Vi behöver politik som leder till en rättvis värld, kort sagt en värld där våra barn mår bra, och där de har tilltro till sin framtid. En värld där där 30 % av världshaven är skyddade, där Sveriges hav är friska och där högst 80% av skogarna brukas, och brukas hållbart i syfte att bygga långlivade produkter, bland annat hus (4) till hållbara gröna städer (5): Där cykeln, kollektiva lösningar och elfordon premieras, där tätortsnära natur är skyddad och tillgänglig (6). Energin kommer från sol, vind och vatten (7) där barns leksaker och allas kläder är fri från kemikalier och veganskt är norm varje gång staten betalar för det som är på tallriken, medan våra pensionspengar investeras i sol, vind vatten – och varför inte höghastighetståg? (8)
Lina Burnelius
Ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor, Greenpeace Sverige
(1) 20 procentigt skydd av den produktiva skogsmarken, under fjällnära gränsen och per skogsregion.
(2) Värdetrakter dvs Utvecklingsmark defineras såhär av Naturvårdsverket (s.66): Trädbärande marker som i dagsläget har ett ringa eller begränsat naturvärde men som med utgångspunkt från befintligt träd/buskskikt och/eller belägenhet bedöms ha förutsättningar att utveckla och förstärka värdekärnans naturvärden antingen på kort sikt eller på längre sikt.
(3) ”Tillväxten” i dagens skogar och “skogar” skall dock inte likställas med klimatnytta, då det ofta är just ”skogar” dvs trädplantage som står för ”tillväxten” på tidigare kalavverkad skogsmark. Det tar några decennier för trädplantagerna att kompensera för den CO2-ekv skuld som kalavverkingen innebar. När träden på planteringarna sedan avverkas igen frigörs det mesta av kolet till atmosfären igen.
(4) Att bygga i trä har visat sig kunna ge 5,6 gånger mindre klimatpåverkan jämfört med att bygga i betong, vilket är att förädla skogens värden på ett mer hållbart sätt än att göra kortlivade massavedsprodukter. Men idag blir bara 23 procent av det som avverkas byggmaterial.
(5) År 2050 uppskattar FN att 66 procent av världens befolkning kommer att bo i städer. Den urbaniserade trenden innebär utmaningar för socialt kapital, miljöhållbarhet och inte minst politiskt styrning# Städer kan dock också bli en källa till lösningar, snarare än orsaken till många av de utmaningar som vår värld står inför idag. Om de blir välplanerade och välskötta, kan urbanisering vara ett kraftfullt verktyg till en hållbar utveckling.
(6) Forskning säger att vi mår bra av vistas i skogen.
(7) Nej, inte heller kärnkraft är ett alternativ. Det är bland annat ur säkerhetssynpunkt och ekonomi ett otänkbart alternativ. Och till alla er som hävdar att det är fossilfritt – vi har inte tid, pengar, eller kolbudget kvar att lägga på att bygga ut kärnkraften. Låt oss istället investera i något som har lägre påverkan, kostar mindre, är effektivare och dessutom är säkert: havsbaserad vind och sol.
(8) Sex partier är överens om att utreda möjligheten att tillåta AP-fonderna att investera i infrastruktur.
