Trots otaliga rapporter om den eskalerande klimatkrisen, så fortsätter många företag med Black Friday-erbjudanden, något som fått Greenpeace att lansera kampanjen “Unsubscribe Friday”. I år infaller den stora köpdagen Black Friday tre månader efter globala Overshoot day (22 augusti) – den dag då vi har förbrukat den mängd resurser som planeten maximalt klarar av för året. I Sverige, där vi konsumerar som om vi hade fler än fyra planeter per år till förfogande, inföll Overshoot Day 2020 redan i början av april.
– Många företag säger sig ha stora hållbarhetsambitioner men använder sig samtidigt av aggressiv reklam och manipulativa försäljningsmetoder. Det är inte rimligt, säger Gustav Martner, kreativ chef på Greenpeace i Norden
“Unsubscribe Friday” vill uppmärksamma både konsumenter och beslutsfattare på vad de kan göra för att stoppa ohållbara marknadsföringsmetoder. Förutom att kontakta företag i detaljhandeln och be dem att backa från sju av de mest aggressiva försäljningsmetoderna, så uppmanar Greenpeace politiker att se över lagstiftningen.
– Vårt samhälle måste bort från den hetsiga konsumtionskulturen som drivs på av företagens aggressiva marknadsföring. Vi kan inte konsumera som om vi hade fyra planeter när vi bara har en, säger Isadora Wronski chef på Greenpeace i Sverige
Dagen innan Black Friday, torsdag 26 november, arrangerar Greenpeace ett webbinarium där vi informerar om hur man kan avregistrera sig från företags nyhetsbrev och blockera deras reklam i sociala medier och i webbläsaren.
I samband med kampanjen presenteras en lista på sju aggressiva marknadsföringsmetoder som driver på ohållbar konsumtion:
Pryl på köpet
Risken att vi köper mer än vad vi behöver ökar naturligtvis om vi får något “på köpet”. Saker vi får “på köpet” tenderar vi också att värdera på ett annat sätt än de vi betalat för: Vi ifrågasätter inte prylens eventuella dåliga kvalité lika mycket och vi känner oss mer okej med att inte använda prylen lika mycket.
Köp 2 betala för 1
Mängdrabatter är en metod som riskerar att skapa överkonsumtion och få konsumenten att köpa fler enheter än vad de faktiskt behöver. Det är inget fel med reklam som visar ett sänkt pris – men reklam som leder till onödig konsumtion är inte bra.
Stressande rabatter
Rabatter som är tidsbegränsade har som enda syfte att få konsumenten att ta ett snabbt eller förhastat köpbeslut. Företag bör istället verka för att kunderna tar överlagda och genomtänkta köpbeslut. Naturligtvis finns det undantag, exempelvis tidsbegränsade rabatter som är till för att minska matsvinn.
Köp nu betala sen
Reklam som syftar till att få kunden att köpa något som hen egentligen inte har råd med riskerar att skapa överkonsumtion. Att erbjuda olika betalningslösningar och delbetalningsalternativ kan vara rimligt i vissa fall, men när det används som ett säljargument blir det problematiskt. Kreditföretag erbjuder e-handlare en möjlighet till ökad försäljning genom att med korta krediter förenkla för kunderna att beställa fler varor än vad de behöver med löftet om att de enkelt kan returnera varorna utan att behöva ligga ute med pengar.
Dark patterns
“Dark patterns” kallas det när en e-handlare medvetet designar sin webbsida för att kunden ska råka klicka på något som den kanske egentligen inte vill ha. Ett exempel är om när kunden ska betala för något och betalningsalternativet delbetalning hos ett kreditföretag är grönmarkerat och har texten ”Avgiftsfritt”, samtidigt som vanlig kortbetalning (som också är avgiftsfri) är diskretare markerad. Förutom risken att det leder till skuldfällor och extra avgifter.
Smygreklam och svagt annonsmärkt reklam
Allt mer reklam görs via nya digitala kanaler och här slarvas det en hel del med lagar och regler. Marknadsföringslagen är tydlig med att all reklam ska vara tydligt reklammärkt och ha en tydlig avsändare. Många företag som jobbar med influencers eller annonserar via så kallad “native advertising” slarvar med det eller anstränger sig inte för annonsmärka enheterna. Reklam som inte upplevs som reklam bidrar till att skapa en starkare konsumtionskultur.
Greenwashing för att öka konsumtion
Greenwashing är ett samlingsbegrepp för mängder av metoder som företag använder sig av för att utmåla sig som mer hållbara än vad de egentligen är. Initiativ från ett företag som i reklamen framställs för att minska miljöpåverkan, men som i praktiken ökar den totala konsumtionen och därigenom den slutliga miljöpåverkan är inte hållbart. Flera så kallade “buy back”-program som marknadsförts som miljömässiga insatser har vid granskningar visat sig vara mycket bristfälliga i miljöhänseende. I samband med kampanjen mot oljebolaget Preems greenwashing gjorde Greenpeace en sammanställning av olika typer greenwashing-metoder. Läs mer här.
Vill du vara med? Välkommen till vårt digitala Unsubscribe Friday-event där vi tillsammans kommer gå igenom årets mest aggressiva marknadsförare och avregistrera och blocka dom tillsammans!
Du kan också skriva på vår namninsamling – så visar du att du är en av tusentals människor som står upp mot företagens hållbarhetshyckleri. Ju fler vi är som tar ställning, desto starkare röst blir vi i debatten.
Vi visar att vi ser företagens hets till överkonsumtion och kommunicerar tydligt att vi är många som vill se att de tar sitt ansvar och förändrar sin marknadsföring.
