Greenpeace Sverige har lämnat in dubbla anmälningar mot Arla – en till Konsumentverket och en till Nämnden för svensk redovisningstillsyn. Vi gör detta eftersom Arla, trots att de blivit fällda i domstol och vunnit priser för sin greenwashing, fortsätter med samma grönmålande kommunikation. Arla är inte bara ett av Sveriges mest kända varumärken, det är även världens femte största mejeriföretag. Snart är de ännu större, då de planerar att gå ihop med tyska DMK, vilket kommer göra dem till Europas största mejerikooperativ och till en ännu mäktigare aktör på den globala mejerimarknaden.
Det gör Arla till en tongivande aktör inom livsmedelsbranschen, men det ger dem även en enorm makt att forma våra föreställningar om vad som är hållbart. Mejeriindustrin är en av de största klimatbovarna inom livsmedelssektorn, men istället för att ta ansvar för den påverkan väljer de att paketera sin verksamhet i ett grönt skimmer. Genom reklamfilmer, annonskampanjer och förenklad klimatrapportering får konsumenter höra att ett glas av deras mjölk är “Värt lite mer”. Vad den egentligen kostar i utsläpp, det lämnas utanför bild.
Anmälan 1: Missvisande klimatredovisning
En korrekt klimatrapportering är avgörande för att bedöma ett företags verkliga miljöpåverkan och för att skapa en fungerande marknad där investerare kan lita på den information de baserar sina beslut på. När Arla byter beräkningsmetoder utan att justera för detta och därmed redovisar en ogiltig minskning av klimatutsläppen, missleder de både konsumenter och beslutsfattare. Detta utgör ett direkt brott mot redovisningsprinciperna, där verklighetens påverkan ska framgå tydligt och korrekt enligt lag.
I sina hållbarhetsrapporteringar alltsedan 2016 redovisar Arla sina klimatutsläpp baserat på ett basåret 2015, trots att de sedan 2016 övergett den gamla metoden till förmån för interna klimatmätningar på sina gårdar. Enligt deras rapport för 2024 visar siffrorna en minskning från 1,29 kg CO₂e per kg mjölk och vassle till 1,13 kg CO₂e – en minskning med 13 procent. Men vår granskning avslöjar att denna påstådda utsläppsminskning i huvudsak beror på metodbyte och ändrade datakällor – inte på faktiska klimatåtgärder. I och med detta bryter Arla mot den svenska Årsredovisningslagen (6 kap. 1 §), som tydligt kräver att redovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamhetens verkliga påverkan.
I Arlas årsrapport för 2024 hävdar bolaget att de har minskat sina utsläpp med 13 procent sedan 2015. Det låter ju bra. Men det är inte sant
Vår granskning visar att dessa påstådda utsläppsminskningar till största delen består av något helt annat än verkligt klimatarbete. Mellan 2015 och 2016 bytte Arla metod – de ersatte nationell statistik med data från sina egna gårdar. Resultat? En 6-procentig ”minskning” som inte går att förklara, ens av Arla själva. Det är ett redovisningstrick, inte en klimatinsats.
Sedan dess har Arla konsekvent använt 2015 som jämförelseår, trots att detta år är baserat på en annan metod än resten av rapporteringen. Utsläppen har alltså inte minskat i den takt man säger – enligt korrekt beräkningstakt har Arla bara lyckats minska sina scope 3-utsläpp med drygt 8 procent på nästan ett decennium. Det motsvarar en minskning på cirka 1 procent per år – en takt som skulle ta Arla ända till 2046 för att nå sitt eget mål för 2030.
Att fortsätta använda 2015 som basår är inte bara missvisande. Det är ett brott mot årsredovisningslagen. Företag har en skyldighet att ge en rättvisande bild av sin miljöpåverkan. Det här är raka motsatsen.
Genom kampanjen “Värt Lite Mer” säljer Arla in en bild av en hållbar framtid där svenska mjölkbönder belönas för att låta sina kor beta utomhus på frodiga, gröna ängar. Men bakom de idylliska bilderna döljer sig en mörk verklighet: Arlas interna initiativ, såsom FarmAhead, används för att maskera att deras affärsmodell gynnar intensifierad mjölkproduktion på stora, industriella gårdar – ofta på bekostnad av äkta djurvälfärd. I våra granskningar finner vi att den information som krävs för att verifiera reklamens påståenden är djupt bristfällig, vilket tvingar oss att anse att Arlas kommunikation är medvetet vilseledande.
Anmälan 2: Missvisande marknadsföring
I Arlas senaste reklamfilm om deras hållbarhetsarbete dansar bilderna fram som i en saga: kor på gröna ängar, prunkande biologisk mångfald och ett varmt budskap om omtanke och framtidstro. Det är idylliskt, det är pastoralt – och det är vilseledande. För bakom idyllen döljer sig en verklighet av storskalig, industrialiserad mjölkproduktion. En verklighet Arla inte vill att vi ska se.
Den andra delen av vår anmälan handlar om kornas rätt att gå ute. I Sverige har vi sedan 1988 haft den så kallade Astrid Lindgren-lagen vår unika beteslag. Den har gett svenska mjölkkor rätt att vistas utomhus under sommaren – något som både kor, konsumenter, klimat och biologisk mångfald mår bra av.
Men nu hotas lagen. En utredning från 2024 föreslår att beteskravet ska avskaffas. Arla säger inget högt i reklamfilmerna, men i sitt officiella remissvar till regeringen ger de sitt stöd till förslaget. Det är ett stöd för ett avskaffande av just den unika djurvälfärd de bygger sitt varumärke på.
Det här är dubbelspel. I reklamen är det kosläpp, sommarängar och lyckliga djur. I verkligheten bidrar Arla till att försämra djurens rättigheter – och döljer det i tystnad och omskrivningar. I deras hållbarhetsrapporter nämns beteslagen inte alls. Istället låtsas man att betesmarkerna bara ”råkar” finnas i Sverige – som om de vore en slump och inte resultatet av en lag som Arla nu vill riva upp.
Greenwashing i mejeribranschen: ett globalt fenomen
Vår rapport Dairytales visar hur Arla på global nivå manipulerar och förskönar sin hållbarhetsdata för att framstå som miljövänliga. Men de är inte ensamma i branschen om detta. I rapporten The New Merchants of Doubt skriven av Changing Markets kan man se hur dessa metoder används systematiskt av mejeriföretag världen över. Denna metodik är ett systematiskt problem där företag snarare väljer att greenwasha sina verksamheter än att bedriva verkligt klimatansvar.
När vi granskar och anmäler Arla gör vi det inte bara för att sätta press på ett företag, utan för att belysa ett globalt systemfel. Arlas greenwashing är inget isolerat fall – det är ett symtom på en sjukdom som präglar hela mejeriindustrin världen över. Ett system där hållbarhetskommunikation ofta blir ett alibi för att fortsätta som vanligt. Där PR-budgetar är långt större än klimatinvesteringarna. Och där konsumentens förtroende är en resurs att utnyttja, inte förtjäna.
Tillsammans med andra mejerijättar utgör Arla en kärna i en av världens mest klimatpåverkande branscher. Mejeriindustrin släpper ut mer växthusgaser än hela flygindustrin globalt – ändå fortsätter företagen att försköna sin roll i klimatkrisen genom vilseledande reklam och kreativ klimatredovisning.
Greenwashing på systemnivå – och ett svek mot framtiden
Det är tydligt: Arla arbetar medvetet för att framstå som ett klimatföredöme och ett djurvälfärdsföretag, samtidigt som de bakom kulisserna förvanskar klimatdata och stöttar nedmontering av djurskydd. Det är dags för en omställning i livsmedelsproduktionen – en omställning där sanna klimatåtgärder inte döljs bakom en glänsande fasad, utan syns och mäts på riktigt. Vi vet att greenwashing på många sätt blivit en norm i näringslivet och politiken. Men det betyder inte att vi ska acceptera det. Vi måste kräva att företagen är ärliga med sina klimatdata, att de redovisar sina utsläppsminskningar på ett korrekt sätt och att de inte medvetet vilseleder allmänheten med falska bilder av hållbarhet. Detta är en kamp om sanningen, om vår planets framtid. Vi måste stå upp och säga ifrån när stora företag döljer sina verkliga miljöpåverkan bakom en snygg och grönskimrande marknadsföringskampanj.
Därför anmäler vi nu Arla både till Nämnden för svensk redovisningstillsyn och till Konsumentverket.
Vi kräver:
- Att Arla justerar sitt basår till 2016, då de började använda en mer korrekt och tillförlitlig metod.
- Att Arla slutar använda 2015 års siffror i sin kommunikation.
- Att myndigheter utreder Arlas dubbla budskap kring betesrätten – och att detta tydligt redovisas i framtida hållbarhetsrapporter.
- Att Arla tvingas ta ansvar för hur deras greenwashing påverkar både klimatkampen och djurens rättigheter.
