Vår konsumtion överskrider planetens gränser. Stora företag spenderar miljarder på att marknadsföra så kallade “Fast-Moving Consumer Goods”, konsumentprodukter som säljs till lockpriser och omsätts snabbt – utan att räkna in den påverkan dessa produkter har på vår planet.
I år inträffade “Earth Overshoot Day” redan den 29:e juli. Detta betyder att den 29 juli hade människan förbrukat de naturresurser (bland annat fisk och skog) som jordens ekosystem klarar att producera under ett år. I Sverige så inföll denna dag redan den 3 april, från den 4 april har vi levt vi på krita och utarmar jorden med vår konsumtion.
Det är denna ohållbara konsumtion vi måste och kan ändra på.
Det handlar inte bara om den direkta miljöpåverkan, såsom förlust av urskogar, överfiske av redan sårbara fiskbestånd, oljeborrning i orörda områden eller omvandling av mark med hög biologisk mångfald till monokulturer. Det handlar även om utsläpp som värmer upp vår planet.
Globalt uppskattas vår konsumtion (av mat, kläder, elektronik etc) stå för 60 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Dessa höga utsläpp påskyndar klimatkatastrofen: vår tids största kris.
Vad kan vi göra som samhälle?
Världens rika står för en oproportionerligt stor del av den globala konsumtionen. Effekterna av denna konsumtion påverkar de allra mest sårbara, dels genom förkastliga arbetsförhållanden och dumpning av kasserade varor i länder som inte har något annat ekonomiskt alternativ än att acceptera avfall från rikare länder och dels genom de effekter på miljö och klimat överkonsumtionen leder till. För Sveriges del så sker 64 procent av konsumtionsutsläppen utanför våra landsgränser, i de länder där varorna tillverkas. Vår produktion förstör närmiljön för miljoner medmänniskor ute i världen.
Som medborgare i rika länder måste vi tillsammans ta ställning mot denna ohållbara och exploaterande inställning till överkonsumtion som drivs på av de företag som producerar och marknadsför dessa kortlivade produkter och att detta tillåts på grund av alldeles för svaga regleringar från regeringar världen över.
Vi måste kräva en hårdare utsläppsstandard, renare och ansvarsfulla leverantörskedjor, rättvisa arbetsförhållanden och starkare lagar och regler mot kortlivade produkter, såsom engångsplast och fast fashion. Vi måste också kräva ett stopp av så kallat “planerat åldrande”: elektronikprodukter som medvetet designas så att de har en alldeles för kort livslängd. Tillsammans kan vi driva på för en politik som uppmuntrar införandet av minimistandarder för produkters livslängd samt dess möjlighet att repareras och uppgraderas.
Vad kan du göra som individ?
Vi behöver en omfattande samhällsförändring men vi har också makt som enskilda konsumenter. Den makten kan vi exempelvis utöva genom att:
- Refuse – säga nej till onödiga produkter
- Reduce – minska vår användning av engångsprodukter
- Re-use – använda produkter flera gånger, det går i de flesta fall!
- Repair – försöka laga våra saker innan vi byter ut dem
- Recycle – återvinna våra produkter så att de kan bli till nya. På det sättet sparar vi energi och naturresurser!
Att säga nej till onödiga produkter är en av de viktigaste sakerna vi kan göra. Stora företag producerar det som säljer, så genom att inte köpa deras kortlivade produkter visar vi att deras affärsmodell är ekonomiskt och miljömässigt ohållbar, och då kommer de att tvingas lyssna.
Det första steget vi kan göra är att ifrågasätta den ökande julhandeln, t.ex. genom att avstå julklappar, sprida budskapet och bidra till en rörelse som kan förändra vår syn på konsumtion för att värna vår planet.
