Sensommaren 2009 placerade Greenpeace ut 203 granitblock på havsbotten runt utsjöbankerna Fladen och Lilla Middelgrund utanför Hallands kust. Vi gjorde detta som en skyddsåtgärd för att förhindra bottentrålning i området och som en sista åtgärd efter att i månader och utan framgång arbetat för att få regering och riksdag fatta beslut om ett starkare havsskydd i områdena.
Genom åren har stenblocken smält in väl med havsmiljön, där de blivit hem för bottenlevande varelser, samtidigt som de hindrat trålare från att förstöra mer av det marina livet i området, som är tillhåll bland annat för tumlare och hotade svenska hajarter som pigghaj och småfläckig rödhaj. Det unika och känsliga området fick Natura 2000-status redan 2003 men hårt fisketryck med destruktiva redskap innebar att skyddet var totalt tandlöst. När riksdag och regering stod passiva i frågan skickade vi in en ansökan till Hallands Länsstyrelse om att placera ut trålhinder som en bevarandeåtgärd, vilket godkändes. Vår aktion startade en långdragen process för ökat havsskydd av områdena och vi har under tiden fortsatt vårt påverkansarbete för att skapa marina reservat i Sverige, inom EU och genom FN.
Resultatet tog sin tid, men i sommar kom det äntligen, då nya fiskeregleringar som innebär utökat skydd för Natura 2000-områden i Kattegatt trädde i kraft. De nya regleringarna innebär ett totalt stopp för bottentrålning i hela området och ett totalt fiskeförbud i hälften av områdena. Det är ett starkare havsskydd än någon annan liknande plats i Europa har erhållit, vilket innebär att det kan bli tongivande för kommande regleringar av skyddade marina områden. Beslutet är ett kvitto på hur viktigt miljörörelsens arbete är när det kommer till att driva på bevarandeåtgärder och skydd för haven och utgör ett litet men viktigt steg i den globala kampen för att skydda minst 30 procent av haven till 2030.
De nya fiskeregleringarna är ett framgångsrikt steg i rätt riktning mot en hållbar havsförvaltning och innebär ett totalförbud mot bottentrålning, vilket varit vårt huvudmål för kampanjen att skydda områdena i Kattegatt. Men i de delar där visst begränsat fiske fortfarande är tillåtet finns några problematiska undantag. Visst begränsat fiske med nät är tillåtet om fiskefartygen, som främst är danska, deltar i ett nationellt bifångstprojekt som inkluderar användande av kamera ombord för att dokumentera bifångst. Dessutom tillåts fortfarande pelagisk flyttrål efter sill och makrill, som även om dessa arter inte anses hotade i Kattegatt fyller viktiga ekosystemtjänster som föda åt andra hotade arter, samt att fisket riskerar att fånga hotade arter som bifångst.
En god nyhet som kan bidra till en ytterligare utvidgning av de skyddade områdena är de unika bubbelrev som upptäckts både utanför Fladen och Lilla Middelgrund. Bubbelreven kan liknas vid unga korallrev och är livsviktiga platser för fiskar och andra vattenlevande djur och skyddet av dessa måste således säkerställas.
I måndags startade FNs förhandlingar för att få till ett globalt havsavtal och vi vill att Sverige ska leda med exempel såsom det totala skydd från fiske som skyddsvärda områden i Kattegatt nu erhållit. Men för att skyddet ska vara komplett och faktiskt låta dessa känsliga och för ekosystemen essentiella arter återhämta sig måste skyddet av dessa områden utökas till att gälla all typ av industriellt fiske.
Landsbygdsminister Anna-Karen Sätherberg måste visa att hon tar bevarandet och återställandet av värdefulla marina ekosystem på allvar och utvidga skyddet av områdena runt Fladen och Lilla Middelgrund till att även omfatta allt fiske med nät och pelagisk trålning. Hon måste även arbeta för att andra svenska havsområden som har skydd på pappret får starkt skydd även i praktiken.
