Dokumentären Seaspiracy från Netflix har skapat häftig debatt om hur vi på bästa sätt räddar havet. Här kan du läsa mer om våra tankar om filmen, Greenpeace arbete för haven, och hur du kan bidra till att skydda världshaven.
Netflix har släppt dokumentären Seaspiracy, som berättar om de enorma hot våra hav står inför. Regisserad av den brittiska filmskaparen Ali Tabrizi, får tittaren följa med på resan när han upptäcker den destruktiva påverkan industriellt fiske har på haven, och vilka konsekvenser det kan få om vi låter denna industri fortsätta härja med fritt spelrum.
Efter att ha sett allt från valfångst, till industriskalig bottentrålning, jakt på hajfenor och lusinfekterade fiskfarmar, drar Tabrizi slutsatsen (spoiler alert!) att våra hav är i stor fara och att det bästa han kan göra för att motverka detta är sluta äta fisk och skaldjur. Han motiverar detta genom att fastslå att försörjningskedjan inom den globala fiskeindustrin är så pass komplicerad och komplex att det för närvarande inte finns något som kan kallas hållbart fiske – och svär därför att helt sluta äta fisk.
Jag har sett Seaspiracy, borde jag också sluta äta fisk för att rädda haven?
Dokumentären Seaspiracy har redan skapat en hel del debatt, vilket är bra! Men en del av den information och metoder som filmen bygger på har ifrågasatts. Seaspiracy har även kritiserats för att den helt utelämnar urfolkens kunskap om havet och hur man tar hand om det. Läs mer om det här.
Seaspiracy tar oavsett upp ett viktigt ämne, och det råder ingen tvivel om att haven utsätts för fruktansvärd ödeläggelse som världen bör prata mer om. Vi kommer inte att göra en fullständig faktacheck av dokumentären Seaspiracy, men vi vill utveckla idén om att det enda du kan göra för haven är att sluta äta fisk.
Så, borde jag alltså sluta äta fisk?
Att påstå att utesluta fisk och annan mat från haven ur din diet är det bästa du kan göra, eller det enda sättet att rädda havet, är problematiskt.
Folk som lever i vår del av världen kan och borde äta mindre mängd animaliska produkter, bland annat eftersom tillgången till varierat livsmedel är större här. Men att skära bort fisk helt ur kosten är inte ett val som alla kan göra, och därför är det en fråga om internationell solidaritet.
Många samhällen i andra delar av världen är mer utsatta och kämpar emot flera hot, inklusive klimatförändringar och industriellt överfiske, två problem som till stor del orsakas av den privilegierade överkonsumtionen i vår del av världen. Dessutom är många kustsamhällen beroende av fiske för att överleva. Inte alla har råd att undvika fisk och skaldjur, och många av dessa samhällen tar heller inte mer från havet än de behöver.
Ett fullständigt förbud mot att äta fisk skulle vara orättvist och riskera att ödelägga de samhällen som är beroende av en kost från haven. De av oss som har andra val bör göra vad vi kan för att minska klimatavtrycket i ett globalt perspektiv.
Industrialiserat fiske är problematiskt
Dessutom är det industriellt fiske och överfiske som är den verkliga roten till problemet, och inte traditionella fiskare som bara tar vad de behöver för att föda sina familjer. Världen behöver stora systemförändringar och de behöver ske omgående. En omställning från dagens kapitalistiska livsmedelsproduktion kommer leda till minskad naturförstörelse och mindre utnyttjande av de människor som har sin försörjning i dessa produktionskedjor.
Att utesluta fisk ur sin diet är bra om du kan, men för att få till systemförändring krävs det att vi jobbar tillsammans för långsiktig förändring. Om vi vill förändra saker i den takt som krävs, måste vi sätta press på globala myndigheter om att ändra sättet vi behandlar våra världshav. Havet har inte tid att vänta på att varje enskild person ska bli vegan, utan behöver att vi reglerar påverkan från destruktiva industrier. Forskarna är eniga om att 30 procent av havet bör skyddas från till exempel trålning. Läs mer om varför att bli veganer inte kan vara det enda svaret.
Vi behöver ett Parisavtal för haven
Klimatkollaps, överfiske, gruvdrift på havsbotten, oljeborrning och plastföroreningar sätter en enorm press på vår blå planet. Men i dag är knappt två procent av världens hav skyddade från destruktiva aktiviteter.
Att lösa stora globala miljöproblem som detta är inte enkelt. Men det finns lösningar, stödda av forskare som varnat oss om havens tillstånd i åratal. Forskarna menar att minst 30 procent av våra hav måste skyddas innan 2030. Om vi ska kunna undgå de värsta konsekvenserna av klimatkrisen och samtidigt ge livet i haven en chans att återhämta sig från alla hot de utsätts för.
2021 – historisk möjlighet att skydda våra hav
Som världssamfund har vi nu en historisk möjlighet att agera för våra hav genom att upprätta ett starkt globalt havsavtal. I augusti i år kommer FN-länderna mötas för att förhandla detta avtal. Om de blir eniga om ett starkt globalt avtal, kommer dessa havsreservat att kunna bli verklighet.
Havet behöver oss. Tillsammans måste vi skydda djuren och de döende ekosystemen i havet. Och du kan engagera dig i den globala folkrörelsen som stöttar målet om att skydda 30 procent av haven innan 2030.
Idag är vi över 3,5 miljoner människor som kräver att FN-länderna tar rätt beslut och ställer sig bakom ett starkt globalt avtal, ett “Parisavtal” för haven. Hjälp oss att nå 4 miljoner underskrifter – gör din röst hörd med oss och skriv under nu!
Så jobbar Greenpeace för havet
De senaste 50 åren har Greenpeace rest över världshaven för att undersöka, dokumentera och avslöja de många hot som livet i våra havsområden utsätts för. Vi arbetar med allt från forskning till aktioner och politisk påverkan. De senaste åren har vi bland annat:
- Konfronterat stora industriella trålare som bedriver tjuvfiske längs Afrikas västkust, och som har ödelagt levebrödet och matsäkerheten för lokalbefolkningen.
- Vi har protesterat mot krillfiske i Antarktis, och fått fiskeindustrin att lämna viktiga områden för pingviner, sjöfåglar och valar. Vissa av dessa områden har blivit etablerade som marina skyddsområden.
- Under en omfattande havsexpedition från Arktis till Antarktis lyckades vi dokumentera hur destruktiva flera mänskliga aktiviteter är för världshaven. Vi kunde förmedla sällsynta bilder från unika havsområden som aldrig tidigare undersökts.
- Vi har avslöjat slavliknande förhållanden ombord på industriella fiskebåtar från Taiwan.
- Vi har slagit larm om fysiska övergrepp och misstänkta mord av internationella fiskeoberservatörer på öppet hav.
- Vi har stått samman med västafrikanska fiskare och lokala fackföreningar för att stoppa överfiske, som hotar både marint liv och människors hälsa.
- Vi har möjliggjort forskning om försurning av havet och klimatförändringar i Arktis, och hjälpt forskare kartlägga havssköldpaddornas migrationsvägar i världshaven.
- Greenpeace fartyg Arctic Sunrise har under 2021 befunnit sig på en expedition i Indiska oceanen för att avslöja det destruktiva fisket som sker i våra laglösa hav.
Forskning, aktioner och politisk påverkansarbete kräver tid, pengar och strategiskt långsiktigt arbete. Arbetet vi gör för våra livsviktiga hav är bara möjligt tack vare stödet från privatpersoner som dig. Vill du vara ombord med oss och bidra till att skydda våra livsviktiga hav? Bli månadsgivare, swisha ett bidrag eller ge en engångsgåva. Tillsammans kan vi göra skillnad för vår blå planet!
Juni 2025: är nästa möte om det globala skyddsavtalet för haven. Skriv under och kräv med oss att vår utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser till att Sverige fullföljer sitt löfte och godkänner avtalet. Skydda haven, Maria!
Engagera dig
