Trots stark kritik från ett antal länder, miljörörelsen och havsforskare har den norska regeringen föreslagit att ett stort område i Arktis ska öppnas för djuphavsgruvdrift.
I juni 2023 presenterade den norska regeringen planer för utvinning av djuphavsmineraler i ett enormt område mellan Grönland och Norge. Området som de föreslår att öppna för gruvdrift är över sex gånger större än Danmark, och hemvist för valar, sjöfåglar, fiskstim och ett stort antal djuphavslevande varelser och djur.
Livet i djuphavet är sårbart
I djuphavet finns ett rikt och unikt djurliv som utvecklats långsamt och under miljontals år. Forskare tror till och med att det är här vi kan hitta nycklarna till livets ursprung på jorden. Detta ekosystem är mycket sårbart för påverkan från oss människor, och forskare varnar för att gruvdrift kan orsaka oåterkalleliga skador på havet och de arter som lever där.
Dessutom kan djuphavsgruvdrift påverka kustsamhällen negativt och frigöra enorma mängder koldioxid som har lagrats på havsbotten, vilket till och med kan påskynda klimatkrisen.
Den norska regeringen har sagt att den vill tillåta gruvdrift på havsbotten förutsatt att detta kan ske med en ”acceptabel grad av miljöpåverkan”. Men en sådan industri kommer ofrånkomligen skada den biologiska mångfalden och miljön på havsbotten, enligt varningar från bland annat FN:s miljöprogram, World Economic Forum, International Ocean Panel, Norska miljöbyrån (Miljødirektoratet) och Norska Havforskningsinstituttet (Havforskningsinstituttet).
Flera regeringar, ledda av Spanien, Tyskland och Frankrike, har insett vilken stor fara industrin utgör och krävt ett moratorium för gruvdrift på havsbotten, med hänvisning till de potentiella ekologiska skadorna det kommer att orsaka. Hundratals havsforskare har också sagt att det skulle orsaka enorma skador, inklusive att minska havens förmåga att fungera som kolsänkor vilka är viktiga för att bromsa den globala uppvärmningen.
Djuphavsmineraler är ingen lösning
Under världshaven ligger tonvis av metaller och mineraler som har bildats i havsdjupen under miljontals år. Mineralfyndigheterna bildas när mineralrikt varmt vatten från jordens inre avger mineraler i det kalla havsvattnet.
Nickel, koppar och kobolt. Mobiler och datorer innehåller flera sådana metaller. Detsamma gäller batterier, solpaneler, vindkraftverk och andra maskiner och teknologi som kan användas i omställningen till renare och mindre klimatskadlig energi.
Greenpeace anser att de mineraler och metaller som behövs för energiomställningen istället bör erhållas från konsumtionsminskning och bättre återanvändning av de resurser vi redan har på land, inte från havsdjupen, där denna nya brutala gruvdrift kan orsaka irreparabel skada på naturen.
Samtidigt som Norge vill öppna upp gruvverksamhet på havsbotten ökar motståndet mot industrin internationellt. EU har uppmanat medlemsländerna att avstå från djuphavsgruvdrift i sina egna havsområden. Sverige sa nyligen nej till gruvdrift på havsbotten tills det finns mer kunskap om konsekvenserna.
Stora internationella företag som Google, BMW Group, Volvo och Samsung har efterfrågat ett tillfälligt förbud. Dessutom har Europeiska investeringsbanken (EIB) uteslutit djuphavsgruvdrift från sin investeringsportfölj av klimat- och miljöskäl.
Bulldozers på havsbotten är en dålig idé
Vid djuphavsgruvdrift sänks stora robotmaskiner, liknande gigantiska bulldozrar, ner i havsdjupet och plöjer upp det översta lagret av havsbotten och allt som finns i den. Gruvbrytningen sker på några olika sätt beroende på områdets geologi. På den arktiska havsbottnen skulle brytningen innebära att man river upp den tjocka, steniga skorpan på själva havsbotten, den så kallade manganskorpan. Dessa skorpor är upp till 40 centimeter tjocka, och varje centimeters tjocklek tros ha tagit en miljon år att bygga upp. I Stilla havet, där djuphavsbrytning också övervägs, skulle det innebära att ”skörda” mineralrika klumpar (bruna-svarta klumpar som innehåller flera olika mineraler, vanligtvis storleken på en potatis). Dessa klumpar sugs upp till ett mottagande kärl på ytan genom ett flera tusen meter långt rör.
Bottenslammet och stenfragment förs tillbaka till havet, vilket resulterar i enorma undervattensmoln av sediment, som kan kväva djur inom stora områden. Gruvdrift på havsbotten går till på ett liknande sätt som gruvdrift i dagbrott på land. Skillnaden är att brytningen på havsbotten sker under vatten, där det är ett oerhört högt tryck och totalt mörker. För att få en bild av hur djuphavsgruvdrift går till kan man jämföra med att stå på toppen av världens högsta byggnad och suga upp småsten från trottoaren nedanför med hjälp av en radiostyrd bil och ett mycket långt sugrör.
Bullret och ljusföroreningarna från maskinerna stör och förvirrar djurlivet i havet, även på grunt vatten. Bullret färdas hundratals kilometer genom vattnet, och kan vara särskilt skadligt för marina däggdjur som valar och delfiner.
Gruvmaskinerna virvlar upp det lätta, finkorniga lersedimentet på havsbotten. Bräckliga arter som inte kan simma iväg, som koraller och svampar, kommer att fångas i dessa sedimentmoln och sakta kvävas. Svampar och koraller är nyckeln i djuphavsekosystemet som skapar förutsättningar för både lek och livsmiljöer för ungfisk. Om havsbottnen förstörs kan ägg, ungfiskar och andra ovanliga arter från djupet följa med av misstag.
När havsbotten plöjs upp på det här sättet skrapas allt kol som har lagrats på havsbotten i årtusenden upp och släpps ut i vattnet i form av koldioxid. Detta stör havets biokemiska balans och bidrar till ökad havsförsurning, som ofta beskrivs som klimatkrisens ondskefulla tvilling när det kommer till konsekvenser för havet. Att förstöra de naturliga kolförråden förvärrar också klimatkrisen.
Våra hav står nu inför ett nytt hot: Djuphavsgruvdrift. Men nu har vi möjlighet att stoppa industrin innan den börjat. Skriv under för att skydda livet i havet!
Men är havsbotten verkligen så viktig?
Ja självklart! Trots sina, för oss, ogästvänliga levnadsförhållanden innehåller djuphavet faktiskt den största mångfalden av arter på jorden. Djuphavet är ett av jordens minst kända och minst undersökta ekosystem och ett viktigt kollager.
Det vi med säkerhet vet är att havsbotten spelar en viktig roll: havet och havsbotten är helt avgörande för att reglera klimatet och viktiga ekosystemprocesser. Mineralerna på havsbotten är begränsade resurser som är användbara på kort sikt, men fördelarna med ett friskt hav överväger allt. Ett levande hav är värt oerhört mycket mer än de mineraler det innehåller.
Bland artmångfalden i djuphavet finns inga växter eftersom det är helt mörkt. Istället är det hem för exempelvis djävulsfiskar, som genererar sitt eget ljus för att fånga byten. Här hittar vi också den tio meter långa kolossbläckfisken, som ser ut som om den kommer från en annan planet, och dumbobläckfisken, som ser ut som Disneykaraktären Dumbo och som du kan se i videon här:
Det djupa havet är också hem för blötdjur, svampar, borstmaskar och sjögräs. Dessa får värme från varma källor och näring från så kallad organisk nederbörd från ovan, känd som ”marin snö”.
Hur djupt i havet sker brytningen?
När vi talar om djuphavsgruvdrift menar vi gruvdrift som sker på havsdjup mellan 200 och 6500 meter. Några av gruvprojekten som testas eller föreslås idag sker på omkring 4 000 meters djup.
Vem ligger bakom djuphavsgruvdriften?
Nästan en tredjedel av kontrakten som ISA har tilldelat involverar privata företag, huvudsakligen med huvudkontor i Nordamerika och Europa, inklusive några med kopplingar till fossilindustrin, landbaserad gruvdrift och andra förorenande sektorer. Det norska företaget Loke Marine Minerals har också tillgång till havsbottenområden i Stilla havet.
Men behöver vi inte mineraler?
Det gröna skiftet kommer att kräva metaller och mineraler. Men det är en myt att mineralutvinning på havsbotten är lösningen på dagens mineralutmaningar. En studie från forskningsinstitutet SINTEF drar slutsatsen att det globala behovet av mineraler kan minskas med upp till 58 procent till 2050.
Detta kan ske genom innovation inom förnybar teknik och genom att göra vår ekonomi mer cirkulär. Utöver detta är det ett faktum att världens resurskonsumtion måste begränsas fram till 2050. Detta kommer också att bidra till att vi inte behöver havsbottenmineraler och metaller. Djuphavsgruvdrift är fortfarande bara i startfasen och uppskattningarna visar att industrierna själva uppger att de inte vill ha kommersiell brytning på havsbottnen de nästkommande 10–20 åren.
I kombination med att den tekniska utvecklingen strävar efter att minska behovet av nya mineraler kommer dessa mineraler och metaller alltså även fram för sent. År 2021 deklarerade företag som BMW, Volvo, Google och Samsung att de inte vill använda mineraler utvunna från djuphavet, i vad som var ett hårt slag för den framväxande industrin.
Vad gör Greenpeace för att stoppa djuphavsgruvdrift?
- Vi avslöjar sanningen. Med våra fartyg följer vi de första testerna av djuphavsgruvdrift och visar världen vad som händer.
- Vi undersöker och utarbetar rapporter som avslöjar farorna och korruptionen i samband med den nya industrin.
- Vi är där besluten fattas och är närvarande vid Internationella havsbottenmyndighetens möten i Kingston, Jamaica för att se till att kritik och röster från drabbade samhällen hörs.
- Vi konfronterar. Greenpeace har genomfört flera protester mot djuphavsgruvdrift. Tillsammans med aktivister från maoriernas ursprungsbefolkning konfronterade våra aktivister det brittiska kungliga forskningsfartyget James Cook. Den fredliga aktionen ägde rum i östra Stilla havet när fartyget återvände från en sju veckor lång expedition till zonen Clarion Clipperton.
- Vi pressar regeringar att införa ett moratorium. Majoriteten av världens regeringar är emot djuphavsgruvdrift, men de gör inte mycket för att förhindra det. Inom ISA har 12 länder hittills sagt att de vill avslå förslaget att ge grönt ljus till djuphavsgruvdrift 2023. Tillsammans kan vi se till att fler regeringar går emot industrin.
- Vi arbetar för en klimatomställning med förnybar energi och minskad förbrukning, vilket minskar behovet av att utvinna nya råvaror ur naturen.
Vi arbetar för ett att det globala havsavtalet ska införas så snabbt och bra så möjligt och kan börja bidra till att skydda stora områden till havs. Haven tål inte mer förstörelse. Vi gör allt vi kan för att säkerställa att det globala havsavtalet, som antogs av FN 2023, ratificeras och implementeras. Så vi kan skydda stora områden från destruktiva industrier.
Vill du gå med oss i kampen mot djuphavsgruvdrift?
Bli månadsgivare för att hjälpa oss driva frågor som är avgörande för en hållbar planet för kommande generationer. Vi tar inte emot pengar från varken företag eller politiska organisationer utan är helt beroende av individuella gåvor. Ditt stöd är med andra ord avgörande för vår kamp för planeten.
