Det är sorgligt nog sällan att en ny dag passerar utan ytterligare apokalyptiska varningar om vår planets framtid. Idag är inget undantag, med rubriker som säger att våra hav är i kris. De är alarmerande, men som tur är har vi en unik möjlighet att hjälpa vår blå planet återhämta sig och frodas.

Underwater Banner Action - IPCC Report. © Alexis Rosenfeld / Greenpeace

Underwater Banner Action – IPCC Report. © Alexis Rosenfeld / Greenpeace

Friska hav spelar en väsentlig roll i att upprätthålla livet på vår planet, både som en huvudsaklig livsmedelskälla för miljontals människor och genom att reglera vårt klimat världen över.

Men den här veckan har FNs klimatpanel IPCC släppt en specialrapport som innehåller starka vetenskapliga bevis, som tyvärr bekräftar våra värsta farhågor – klimatkrisen är också en kris för haven.

Koldioxiden som vi, genom att fortsätta förbränna fossila bränslen, pumpar ut i atmosfären värmer vår planet. Uppvärmningen gör att våra istäcken och glaciärer smälter i en alarmerande hastighet och att havsnivån höjs, vilket hotar boendesituationen för miljontals människor.

Samma koldioxid tas upp av haven. Och det är riktigt dåliga nyheter. Det gör nämligen att haven försuras och skadar helt unika ekosystem, som planetens korallrev.

Coral Reef in Andaman Sea. © Sirachai Arunrugstichai / Greenpeace

Coral Reef in Andaman Sea. © Sirachai Arunrugstichai / Greenpeace

Så varför spelar detta någon roll, för oss? Jo, för att livet i haven kan hjälpa oss, tack vare att det helt naturligt absorberar och lagrar koldioxid, bort från atmosfären. Växtlivet i kustområden, som mangroveskogar och sjögräsängar, fångar koldioxid i undervattenssediment och bottnar. Och havslevande varelser fångar koldioxid i sin föda, varav det mesta tillslut sjunker till botten i form av döda djur.

Men vi kan inte räkna med att denna naturliga process ensam ska tackla klimatkrisen – vi måste också minska koldioxidutsläppen. Samtidigt är det livsnödvändigt att vi skyddar stora havsområden som lagrar koldioxid, annars kommer klimatkrisen bli mycket värre.

Kiribati King Tides Flooding Documentation. © Greenpeace / Jeremy Sutton-Hibbert

Kiribati King Tides Flooding Documentation. © Greenpeace / Jeremy Sutton-Hibbert

Förutom hoten från klimatkrisen som beskrivs i rapporten, orsakar mänsklig aktivitet i form av överfiske, oljeborrning och plastföroreningar ytterligare förstörelse, som påverkar havens förmåga att stå emot, hantera och minska effekterna från den globala upphettningen.

Tacksamt nog, bland alla dessa oerhört dåliga nyheter, så har vi just nu en större möjlighet än på länge att faktiskt skydda haven. Regeringar världen över håller nämligen just nu på att förhandla om ett globalt havsavtal under FN. Om de kan enas om ett starkt avtal så kan det bereda väg för skapandet av ett globalt nätverk av havsreservat, som skulle kunna möjliggöra skydd för 30 procent av världens hav från mänsklig aktivitet till år 2030 som forskningen föreslår.

Ett sådant brett skydd skulle få en betydande inverkan på havens hälsotillstånd och hjälpa livet i havet att återhämta sig från mänskligt påverkan, och rent av blomstra. Friska, motståndskraftiga hav kommer kunna fortsätta att bromsa klimatkrisen och ge stöd åt allt liv på jorden, så som haven gjort i miljoner år.

Javier Bardem Campaigns for Global Ocean Treaty in New York. © Jason Miczek / Greenpeace

Javier Bardem Campaigns for Global Ocean Treaty in New York. © Jason Miczek / Greenpeace

Förra månaden avslutades den senaste rundan i dessa förhandlingar. Men trots att flera länder gett sitt tydliga stöd till processen, så är det för få som visar tillräckliga ambitioner för att säkra ett avtal som faktiskt kommer räknas. Tyvärr är Sverige ett av dessa länder med alldeles för låga ambitioner.

Dagens rapport från FN bör vara en väckarklocka för de regeringar som fortsätter snooza sig igenom klimatkrisen. De måste nu prioritera dessa förhandlingar, och visa det genom att skicka sina regeringschefer eller ytterst ansvariga ministrar till New York nästa år för att personligen säkra ett ambitiöst och starkt globalt havsavtal.

Samtidigt måste politiker och företagsledare adressera grundorsakerna till krisen i våra hav genom att accelerera omställningen av våra energisystem, från förorenande fossilenergi till 100 procent förnybar energi, och stoppa skövlingen av våra skogar, som också är livsnödvändiga kollager likt haven.

Det har aldrig funnits ett bättre tillfälle än nu att kräva att våra folkvalda agerar. Om vi tar hand om våra hav, kommer de fortsätta ta hand om oss. Vår framtid är beroende av det.

Det här kan du göra
Använd detta momentum för att visa våra folkvalda att världen väntar på drastiska klimatåtgärder:

Havsleguan i Galapagos
Skapa skyddade havsreservat!

2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven

Engagera dig