Havssköldpaddan är ett av de havslevande djur som du hittar i Indiska oceanen.

Världens hav producerar hälften av vårt syre och ger mat åt en miljard människor. Dessa oceaner lagrar stora mängder koldioxid, vilket också gör att de är ett av våra starkaste försvar mot klimatförändringarna.

Under den böljande havsytan långt ifrån land, döljer sig en värld av jättar och jägare; uråldriga livsformer och knappt utforskade ekosystem.

Dessa vatten utanför våra nationella gränser, är hem till varelser som är mer variationsrika än de som lever i de tropiska regnskogarna. Under ytan hittar du de högsta och längsta bergskedjorna i hela världen, och gravar lika djupa som Mount Everest är högt.
För att inte tala om trafiken! Dessa vatten tjänar som motorvägar åt valar, sköldpaddor, albatrosser och tonfisk på deras resa genom världens alla hörn.

Att skydda dessa naturliga underverk är det enda rätta att göra. Men det handlar inte om att döva vårt dåliga samvete. Det handlar om vår överlevnad.

Våra hav är hotade mer än någonsin

Klimatförstörelse, överfiske, djuphavsgruvdrift, oljeborrning och plastföroreningar driver livet på vår blå planet till gränsen av kollaps. Knappt två procent av världshaven är idag skyddade från destruktiv mänsklig aktivitet.

Vi behöver skydda minst 30% av världshaven till år 2030, genom ett globalt havsavtal som förhandlas fram under det kommande FN-mötet IGC4 (den internationella konferensen om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion) senare i år, ett avtal som ska sätta de rättsliga ramarna för att uppnå ett skydd av våra hav.

Eftersom det globala stödet för att skydda 30×30 har ökat, har även de nordiska länderna följt med. Både Finland, Sverige och Danmark stöttar målen och har kallat för ett globalt havsavtal. Men Norge sticker ut genom att motsätta sig en ambitiös räddningsplan, trots skarpa vetenskapliga rekommendationer från en panel som leds av den norska premiärministern.

Destruktivt fiske hotar många vilda arter.

Indiska oceanen

I hjärtat av den Indiska oceanen ligger ett unikt och i stort sett outforskat ekosystem: Saya de Malha – banken. Under ytan döljer sig världens största sjögräsängar som fungerar som en av de största kolsänkorna på öppet hav och är dessutom är en grogrund för otroliga djurarter, som pygméblåvalen.

Här ute kan företag komma undan med mord. Brott mot mänskliga rättigheter på fiskefartyg är vanligt förekommande, med arbetare som ofta är ute till havs flera månader åt gången. Mat stjäls från lokala fiskesamhällen för att mata en girig bransch som urskillningslöst dödar för vinst. I denna kritiska ”klimat – hotspot” pågår några av de värsta övergreppen med destruktivt fiske. Denna del av internationellt vatten, som så många andra, är i desperat behov av rättsligt skydd. Vi vill att ett nätverk av havsreservat, fria från mänsklig skadlig aktivitet, ska täcka minst en tredjedel av världshaven till år 2030, inklusive Antarktis.
Det är vad forskare säger att vi behöver göra för att undvika de värsta effekterna av klimatkrisen, och för att ge utrymme åt havslevande djur att återhämta sig från hoten de står inför. För att göra det måste vi få till ett globalt havsavtal som gör det möjligt att upprätta dessa havsreservat.

Klimatförändringar drabbar redan den här regionen, de lokala kustsamhällena och tvingar vilda djur att flytta. Utan ett globalt havsavtal finns det inte tillräckligt med regelverk för att stoppa plundringen av våra hav och exploateringen av människor.

I år reser vi till Saya de Malha – banken

Vårt uppdrag är att studera och lära oss mer om detta i princip okända ekosystem. Platsen är ett praktexempel på områden som kan skyddas med hjälp av det globala havsavtalet. Vi är på plats för att bedriva avgörande forskning på de vilda djur och ekosystem som behöver skyddas. Forskningsresultaten kan tjäna som viktigt underlag till motiveringen om varför dessa internationella havsområden behöver skyddas från mänsklig exploatering.
Under vår resa kommer vi att arbeta tillsammans med lokala kustsamhällen för att visa framgångsrika exempel på vad som händer när de tar havsskyddet i sina egna händer. Vi kommer att samarbeta för att hindra företag från att tömma våra hav på liv, något som gör haven otroligt mer sårbara för effekterna av klimatförändringarna. Och vi är här för att konfrontera fiskeindustrin: för att agera mot plundringen av havet och det urskillningslösa dödandet av vilda djur.

Alla behövs ombord

Vi är här för att visa hur havsskydd ser ut, för att uppmana regeringar runt om i världen att agera för att skydda haven. Ett starkt globalt havsavtal som skyddar 30% av internationella vatten behövs till år 2030, och vi behöver alla befinna oss ombord.

Sprid budskapet! Titta på videon nedan och dela den med dina vänner och familj💙

Havsleguan i Galapagos
Skapa skyddade havsreservat!

2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven

Engagera dig