Kärnvapen är de mest destruktiva och monstruösa vapen som någonsin har tillverkats. Idag kan vi därför fira en viktig milstolpe i vägen mot fred: Fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) är nu en del av internationell lag!
Detta år firar även Greenpeace 50 år. Vi är en organisation som startades i september 1971 när en liten grupp aktivister hissade segel mot Amchitka-ön vid Alaskas västkust för att försöka stoppa ett kärnvapentest.
Vi kunde därför inte vara stoltare över att vi samma år som vi fyller 50, kan fira att detta historiska Kärnvapensfördrag träder i kraft! Vi vill även tillägna vår djupaste respekt till förespråkare för denna prestation, ledd av den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (ICAN).
Greenpeace Frankrike har intervjuat Jean-Marie Collin från ICAN Frankrike om de utmaningar och framtidsutsikter som följer av fördragets ikraftträdande.
- Fördraget om förbud mot kärnvapen träder nu i kraft. Hur nådde vi till slut den här punkten?
Kärnvapen började användas 1945 med förödande konsekvenser. Sedan dess har de förblivit ett stort hot mot mänskligheten. Civilsamhället har länge kämpat mot användandet av kärnvapen med långsamma framsteg. År 2010 började ICAN arbeta med olika regeringar för att främja en process i FN för att förhandla fram ett rättsligt bindande avtal för att förbjuda kärnvapen. Den 7 juli 2017 antog en överväldigande majoritet av staterna (122) fördraget. Den 24 oktober 2020 undertecknade och ratificerade 50 länder avtalet, vilket säkerställde att det kunde träda i kraft 90 dagar senare.
Det första mötet mellan medlemsländerna kommer att hållas inom de närmaste 12 månaderna, troligen i Österrike.
- Vad betyder det att fördraget nu har trätt i kraft? Vad kommer att förändras?
Kärnvapen har alltid varit omoraliska. Nu klassificeras de även som olagliga, precis som kemiska och biologiska vapen. Detta är ett historiskt skifte eftersom det kommer att leda till en förändring av den allmänna uppfattningen om dessa vapen. TPNW är inte symboliskt. Snarare är det bindande med tanke på de många former av förbud (produktion, innehav, användning, överföring, hot om användning etc) som fastställts.
- Vilka blir följderna för de nio kärnvapenstaterna (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea)?
Ingen av de kärnväpnade staterna har undertecknat fördraget. De har till och med försökt, utan framgång, att förhindra det. Så länge de vägrar att underteckna gäller fördraget inte direkt dem – men det gör det mycket svårare att rättfärdiga sin opposition. De kan förvänta sig att möta ökat internationellt tryck, likväl som internt politiskt.
Fördraget kommer också att ha en betydande inverkan på finansiella institutioner (så som pensionsfonder och banker) eftersom avtalet förbjuder finansiering av kärnvapensystem.
Genom att investera i kärnvapen har dessa institutioner spelat en viktig roll i hotet om ett kärnvapen-skräckscenario. De måste nu istället välja att stödja eller avvisa den nya standarden: om de bestämmer sig för att avvisa den riskerar de att skada sin image och förlora trovärdigheten hos sina kunder. Finansiella organ i länder (till exempel Tyskland, Japan, Nederländerna och Sverige) som inte stöder TPNW har redan fattat beslutet om att divestera, vilket visar omfattningen av fördragets effekter.
- Vad är ICAN: s prioriteringar nu när fördraget träder i kraft?
Vår huvudprioritet är att fortsätta göra fördraget så universellt som möjligt genom att få fler stater att underteckna och ratificera det, och genom det öka dess rättsliga inflytande.
Att bevaka genomförandet av fördraget kommer också att vara en viktig uppgift eftersom det är ett sätt att visa på dess effektivitet. Slutligen kan vi se att den allmänna opinionen är kritisk! Tack vare ICAN:s kampanjarbete, ser vi redan en ökning av antalet personer i Europa som stöder fördraget (till exempel stöder 84% i Finland det, i Belgien 77%). Opinionsarbetet är viktigt eftersom ju fler människor som sätter press på sina regeringar att underteckna fördraget, desto starkare blir det.
