När jag var tio år såg jag Al Gores film An Inconvenient Truth i skolan. Vem grät inte en skvätt när man såg den där isbjörnen simma och simma, men aldrig hittade is? Jag vet åtminstone att det här barnet blev lite smått förkrossad. Men samtidigt fick man lära sig hur dunderbra Sverige var! Så i ungefär samma stund som det lade sig en klump i magen så bildades en stolt bubbla i bröstet. Vi producerade ju superren el (ja, kärnkraftsdebatten introducerades inte riktigt i den åldern…) och vi var ju så galet duktiga på att sopsortera.
Men sen du, som att bli vuxen inte var jobbigt nog, var man tvungen att inse att Sverige kanske inte var det där hållbara goda land man trott (förutom det där med sopsorteringen då, för vi är verkligen helt grymma på det). Det visade sig att Svenskarna kommer på 16e plats i största ekologiska fotavtryck per capita i världen (187 länder räknade). Vi konsumerar resurser som om vi hade 4,2 jordklot till vårt förfogande- och notan, den passar vi vidare till nuvarande och framtida generationer. Stoltheten över våra låga utsläpp försvann för att utsläppen tydligen inte gjort det- de exporterades bara. Stoltheten för vårt skogsbeklädda land försvann med insikten att skogen snarare var trädplantager och inte natur- eller urskog. Allt som finns kvar är några få öar av skogar med frodande ekosystem. Så ja, som vuxen pyste den där stolthetsbubblan ut ur bröstet och kvar blev bara den där klumpen i magen.
Men, tänker du, så dåliga är vi la inte! Sverige måste vara bättre än många andra, vi håller ju ändå inte på och gosar in oss med oljeindustrin? Jo visst gör vi det! Vi har så gott som bjudit in oljeindustrin på Netflix & chill. Vi importerar in olja som vi sen raffinerar och därefter exporterar (likt våra konsumtionsutsläpp!). Vi producerar så pass mycket raffinerad olja att vi 2017 hade en export på 371 100 tunnor per dag. Detta gjorde att vi hamnade på plats 23 över världens största exportörer. Idag har vi jobbat oss upp till plats 21. För att det här skulle bli möjligt i “gröna Sverige” krävdes det såklart att vi gosade till det för fossilindustrin med lite infrastruktur och så kallade miljötillstånd. Och det är till och med på min kära bästkust det sker, här har flera av Sveriges största raffinaderier slagit upp läger. I Göteborg (min lelle’ hemstad) så påbörjades dessutom ett ohälsosamt förhållandet där restvärmen från raffinaderierna gick in i våra bostäder. Nedan kan ni se ett diagram på hur störighetsfaktorn ökat här på västkusten i takt med fossilindustrins, och Preems närvaro.
Som ni ser skär redan linjen i störighetsaxeln högt, då all fossilindustri oavsett var den ligger, innehar ett högt basvärde av störighet.
Så varför ser vi detta samband mellan närhet och störighet just här på västkusten? Jo, för det första har Sverige bland de bästa förutsättningarna i världen, med tanke på vår ekonomi och välfärd, att göra sig kvitt sitt fossilberoende. Så när vi inte lyckas med att göra det, då blir fossilindustrin här i Sverige desto störigare. För att trots oljans status som stor exportvara och trots västkustens ohälsosamma klängighet efter dess restvärme, har petroleumindustrin relativt få anställda och ingen större betydelse för svensk ekonomi. Sverige har åtagit sig att ta sitt ansvar i den här klimatkrisen, genom såväl Parisavtal som klimatlag. Just därför retar det fullständigt gallfeber på många av oss att vi ens överväger att tillåta Preemraff Lysekil öka sina utsläpp med en miljon ton koldioxid per år.
För det andra, och kanske desto viktigare, hindrar fossilindustrin oss på hemmaplan från att nå VÅRA klimatmål. Ni ser på capslock-användandet här, att det är något extremt störigt. I Västra Götaland har vi 60,7 miljoner ton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet. Får Preem expandera kommer det bli omöjligt för Västra Götaland, och Sverige, att uppfylla vår del av Parisavtalet och genomföra vår skyldighet i klimatkrisen. “Tänk globalt, agera lokalt”, känns det uttrycket igen? Folk kämpar för omställningen över hela jorden, i Indien, i USA, i Tyskland, i Brasilien. Och över hela jorden pekar man finger åt andra håll som en ursäkt för att inte agera. Det krävs inte ett geni för att inse att det blir en global effekt ifall alla börjar agera lokalt. Därför kan vi inte acceptera fingerpekning nånstans. Så Preem, ni kan stoppa undan era pekfingrar. Omställningen ska ske nu och den ska ske här. Annars förtjänar vi inte att kalla oss bästkusten.
Låt oss se till att framtidens barn får se dokumentärer om klimatkrisen som något i det förflutna.
