Det är normalt och rimligt att känna oro eller ilska över klimatkrisen. Dessa känslor är för många viktiga drivkrafter för att på olika sätt försöka motverka klimatkrisen. Men om dessa känslor tar över helt kan de bli ett problem och påverka vår hälsa. I den här artikeln får du några råd om hur man kan hantera klimatångest.

Det är svårt att förhålla sig till klimatkrisen. Ilskan bubblar upp till ytan när vi inser att vi är på väg att förstöra vår planet och förutsättningarna för allt liv – växter, djur och människor. Man kan försöka låtsas att det inte händer, sjunka ned i hopplöshet, bli så orolig att man knappt kan sova eller kämpa så hårt för förändring att man sliter ut sig själv.  

Oavsett hur det yttrar sig kan klimatångest drabba oss alla. Här nedan kan du läsa 5 viktiga saker att känna till om klimatångest, och några råd om hur vi kan ta hand om planeten och vår mentala hälsa på samma gång.

Vad är klimatångest?

En mycket vanlig definition av klimatångest är negativa känslor kopplade till klimatförändringarna. Det kan till exempel vara ilska, depression eller oro man känner på grund av miljökatastrofer orsakade eller förvärrade av mänsklig aktivitet. Klimatångest kan också innefatta negativa tankar om framtiden eller förtvivlan över att andra inte delar samma oro.

1. Dina känslor är en sund reaktion på klimatkrisen

Den hårda sanningen är att klimatkrisen är det största existentiella hotet som människan någonsin har ställts inför. Fossila bränslen, överkonsumtion, plastproduktion, överfiske, köttproduktion och andra skadliga aktiviteter förstör planeten, vårt enda hem. Politiken agerar alldeles för långsamt. För många makthavare går skadliga industrier till mötes och undergräver vårt förtroende för att problem kan lösa politiskt. Klimatångest är en sund reaktion på ett konkret hot och dessa känslor är inte farliga i sig, även om de kan vara obehagliga.

2. Du är inte ensam om att känna klimatångest

Det kanske låter som en klyscha, men du är verkligen inte ensam! Om vi inte umgås ofta med människor som förstår hur vi känner, kan det kännas som om vi är de enda som upplever klimatångest. 

Unga människor är de som oroar sig mest. Enligt en studie publicerad i The Lancet Planetary Health, som omfattar svar från 10 000 ungdomar från tio olika länder känner sig 60 procent “mycket oroade” eller “extremt oroade” över klimatförändringarna. 45 procent säger att deras känslor och tankar om klimatet har en negativ inverkan på deras vardagsliv. Så det är mycket troligt att du redan känner någon som delar samma oro.

3. Ge utrymme för dina känslor

Det kan vara lockande att försöka trycka undan sina känslor av rädsla för att de ska ta över, men du kan också försöka skapa utrymme för dem. För att göra det kan man avsätta 10-15 minuter varje dag för att tänka på klimatkrisen och bearbeta hur man känner sig. Att skriva, rita, prata med något eller promenera är några av de många sätt du kan göra detta på. Genom att skapa utrymme för dina känslor får du bättre förutsättningar att hantera livet, trots klimatångesten. 

På Terra-Pi Metodbank hittar du fler tips på sätt som du kan bearbeta dina känslor om klimatkrisen.

4. Odla hopp!

Utan hopp och optimism är det svårt att göra något åt det du brinner för. Att du inte oroar dig hela tiden betyder inte att du inte bryr dig. Om du tycker att det är svårt att hålla hoppet uppe när du hör eller läser om klimatkrisen, kan det vara en bra idé att begränsa nyhetsflödet tills du mår bättre. Gröna framgångar sker hela tiden, och vi når ofta stora segrar för naturen och klimatet. Ett förslag är att prenumerera på nyhetsbrev med goda nyheter för klimatet och miljön, som till exempel Sam Bentleys “Good News”-nyhetsbrev. Han finns också på Instagram och TikTok.

I vår podcast Systemskiftet lär klimatpsykologen Kali Andersson oss hur vi rent praktiskt kan hantera känslor och tankar kring klimatkrisen, och hur vi genom hopp kan skapa handlingskraft.

5. Omvandla de negativa tankarna till positiva handlingar

En gnutta oro kan motivera oss till att göra något för att förbättra situationen. Klimatångest och känslor av apati och handlingsförlamning kan hanteras genom att prata med vänner och familj, eller genom att söka sig till likasinnade – till exempel genom att bli volontär för Greenpeace eller engagera dig i andra klimatorganisationer. Man kan hitta stora och små sätt att engagera sig för vår planet och bidra med mer hopp till världen. Att agera kan ge en känsla av kontroll som kan motverka klimatångesten.

På vår Agera-sida kan du skriva under namninsamlingar, anmäla ditt intresse för att bli Greenpeace-aktivist och läsa mer om hur du kan bidra på andra sätt. På hemsidan hittar du också flera artiklar med förslag på hur du kan leva mer i samklang med klimatet och naturen. Se till exempel dessa artiklar:

Greenpeace artiklar faktagranskas alltid av experter på området, men vi är inte läkare eller psykologer. Om du kämpar med mental ohälsa är det viktigt att du får professionell hjälp. Om klimatångest allvarligt påverkar ditt liv till den grad att du utvecklar en ångeststörning eller depression, bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt.