Den industriella djurindustrin har en enorm och växande påverkan på klimat och natur, där utsläpp av metan (CH4) och lustgas (N2O) dominerar. Dessa klimatgaser är många gånger starkare än koldioxid.
Mellan 2005 och 2020 minskade antalet bondgårdar i EU med 37 procent. Det innebär i sig inte mindre boskapsskötsel, utan att gårdarna blivit större och intensifierade. EU har ett direktiv för registrering och minskning av industriella utsläpp (IED, Industrial Emissions Directive), som idag bara omfattar 18 procent av den ammoniak och 3 procent av den metan som unionens jordbrukssektor släpper ut. Det beror dels på att reglerna är för svaga, och för att de bara innefattar gårdar som håller gris och fjäderfän, alltså inte nötkreatur som är den enskilt största utsläpparna.
Nytt utsläppsdirektiv på gång
EU-kommissionen föreslår nu nya regler för att begränsa utsläppen av främst ammoniak och metan, dels genom att även innefatta nötkreatur i direktivet och dels genom att inkludera gårdar som har mer än 150 djurenheter (LSU, eller boskapsenheter. Se inforuta nedan). Man skulle på så sätt ha möjlighet att få ner unionens jordbruksrelaterade utsläpp av ammoniak och metan med 60 respektive 43 procent.
Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) står jordbruket för 56 procent av alla EUs metanutsläpp, varav den absolut största delen kommer från kor. Djurindustrin förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas.
| LSU = ”boskapsenheter” En boskapsenhet motsvarar formellt 1 vuxen mjölkko, 3,3 grisar eller 33 kycklingar. Men då bönder håller både unga och vuxna djur samtidigt, kan en gård med 150 boskapsenheter i praktiken till exempel ha 207 mjölkkor, 650 grisar eller 7 200 kycklingar. |
Miljö- och klimatfördelar med ett starkare direktiv
En hårdare reglerad IED skulle innebära en mängd fördelar för klimat, natur och människors hälsa. De främsta utsläppsminskningarna skulle emellertid vara av:
–Ammoniak: Skulle nötkreatur innefattas i direktivet skulle minskningen av
ammoniakutsläpp minska stort, enligt kommissionens egna konsekvensbedömning. Här finns dock en viss diskrepans: kommissionens konsekvensbeskrivning menar att ”ammoniakutsläppen beräknas halveras vid en inkludering av gårdar med 150 och 300 LSU, men som förslaget ligger nu är det bara gårdar med 300 LSU eller högre kommer beröras av direktivet. Det betyder alltså att de gårdar som står för hälften av unionens ammoniakutsläpp inte kommer att beröras av direktivet.
–Metan: Även för metan kommer den främsta utsläppsreduceringen från att inkludera nötkreatur i direktivet. Men precis som med ammoniak skulle man genom att sätta ett tröskelvärde på 300 LSU missa en stor del av metanutsläpp från nötkreatur (57 procent av unionens jordbruksrelaterade utsläpp) och gris (32 procent av unionens jordbruksrelaterade utsläpp).
Stark lobbying från konservativa gruppen
Greenpeace anser att även om en revidering av IED är direkt nödvändig, är kommissionens förslag långt från tillräckligt. Exempelvis inkluderas inte verksamheter ansvariga för nästan 60 procent av unionens jordbruksrelaterad metanutsläpp och 40 procent av utsläppen av ammoniak. Förslaget fokuserar uteslutande på en minoritet av de allra största gårdarna. Ändå hörs höga protester från industrin, som helt felaktigt påstår att den nya IED skulle påverka små- och medelstora gårdar negativt. De positiva delarna av förslaget hotas även av stark lobbyverksamhet från EUs konservativa grupp EPP, som kräver att det nya direktivet fortsätter att utesluta nötkreatur och sätter ett betydligt högre LSU än vad kommissionen föreslagit.
Greenpeace kräver:
| 1. IED måste inkludera unionens alla storindustriella djurgårdar Direktivet måste åtminstone adressera alla djurgårdar med över 100 LSU. Men man måste även ta hänsyn till hur många djur som hålls per hektar mark och vilken typ av mark/bete dessa djur hålls på. Detta är viktig i bedömningen av huruvida verksamhet är av industriell skala eller inte. Exempelvis kan en gård ha ett stort antal naturbetande djur på en stor areal mark. Djuren går ute, bidrar till kolinbindning i marken och till den biologiska mångfalden. Samma antal kor kan hållas i en hage eller till och med vara uppbundna inomhus och utfodras med kraftfoder, och på så sätt bara orsaka utsläpp och inga nyttigheter. Därför måste man beräkna djur per hektar snarare än bara djur per gård. |
| 2. Gårdar som omfattas av direktivet måste ha fullständigt tillstånd för att få verka Med tanke på den höga nivån av föroreningar från intensiva djurgårdar i Europa, måste alla djurgårdar som omfattas av direktivet ha ett gällande tillstånd för att få vara verksamma. Det finns starka krav från industrin att urvattna en sådan tillståndsprövning, men det skulle vara ett omotiverat bakslag och helt i motsats till själva målet denna revidering. |
| 3. Introducera ett maxantal storindustriella djurgårdar per region På grund av det höga antalet djur i en begränsat område, har industrigårdar allvarliga hälso- och miljökonsekvenser för landsbygdssamhällen i närheten av dessa gårdar. Nationella myndigheter måste därför endast tillåta ett begränsat antal dem att verka i varje region. |
I mitten av juli kommer det nya förslaget att röstas igenom. Till dess kommer vi göra allt vi kan för att se till att Europaparlamentet stöder de föreslagna reglerna för att hjälpa mindre, mer hållbara jordbrukare och minska föroreningarna från den industriella djurindustrin.
