Havet och Greenpeace
Havet är på många sätt hjärtat av Greenpeace. Tidigt blev vi kända som organisation som räddade valar och konfronterade illegalt industrifiske. Vårt havsfokus har varierat från att få till skydd av hotade valarter och andra utsatta marina djur, till att handla om oljeborrning, nedskräpning och klimatförändringarnas effekter på havsmiljön.
Personligen är kärleken till och oron för havet det som fick mig att gå in på Greenpeace kontoret i Stockholm för snart 15 år sedan. När jag efter tio år om volontär och aktivist tog steget och började jobba för Greenpeace för sju år sedan var det det imponerade arbete vi som global organisation utförde för att skydda de marina ekosystemen som lockade mig mest.
Marina reservat i fokus
2004 fattade FN beslutet, efter stora påtryckning från oss och andra miljöorganisationer, att Havsrättskonventionen från 1982 skulle ersättas av ett globalt havsavtal för hållbar förvaltning av det öppna havet. Även om vi på Greenpeace såg FN beslutet som goda nyheter var vi samtidigt väl medvetna om att denna process skulle ta lång tid, och riskera att bli tandlös på köpet. Så 2005 drog vi igång vår kampanj för ett starkt globalt havsavtal, som kom att bli en av våra prioriterade globala kampanjer decennier framöver. Den samtida forskningen hade dessutom just konstaterat att den enskilt viktigaste lösningen för samtliga av hoten mot havets ekosystemen stavas marina reservat, alltså havsområden fredade från samtlig mänsklig verksamhet, eller som minimum, den verksamhet med negativ påverkan på ekosystemen.
Processen drar igång…
2018, alltså 14 år efter beslutet att skapa ett globalt avtal för havet, höll FN det första mellanstatliga mötet och drog därmed igång förhandlingarna. Mellan 2018 och 2023 hölls sex förhandlingsrundor. Greenpeace var på plats utanför FN-skrapan i New York under samtliga möten, och arbetade hårt med påtryckning av politikerna och delegaterna under månaderna innan förhandlingarna. I många fall kunde vi se effekten av våra påtryckningskampanjer och -samtal i ländernas respektive texter och förslag som togs upp under förhandlingarna. Exempelvis har vi på många sätt påverkat den svenska positionen i dessa förhandlingar.
…och avslutas
I mars 2023, i slutet av den sjätte förhandlingsrundan, kunde världsledarna äntligen nå konsensus om ett globalt havsavtal. Det var en riktig rysare, som gick nästan två dygn på övertid och som innebar nedbitna naglar och ett par sömnlösa nätter för havsälskare över hela världen. Avtalet blev, helt väntat, inte allt vi hade hoppats och drömt om. Men det blev helt okej och framförallt ger det oss en tydlig väg framåt och en möjlighet att uppnå det forskarna menar är en nödvändighet för att skydda havet från kollaps: skydd av minst 30 procent av det öppna havet till senast 2030.
Vi gjorde det – tillsammans!
Precis efter de glada nyheterna fick Greenpeace, våra givare och följare världen över dessutom en rejäl bekräftelse då ministrar och delegater från hela världen tackade oss för vårt gedigna arbete för att få till detta avtal, och menade på att utan vår insats hade vi inte haft ett globalt havsavtal, och det hade definitivt inte varit så bra som det ändå blev.
Och jag vill tacka dig. För Greenpeace är ingenting utan våra givare, supportrar och volontärer världen över. Det är du och ni som möjliggör vårt arbete. Utan er, inget havsavtal. Utan er, inget Greenpeace.
Vad är nästa steg?
I skrivande stund är det två månader sedan världens ledare enades om ett globalt havsavtal. Vilken lycka, vilken seger, för oss alla. Men viktigt är att komma ihåg att vi ännu inte har ett avtal på plats. Vi har en text, som i mångt och mycket är bra. Men nu gäller det att världens nationer godkänner och skriver under på denna text, så att de i nästa steg kan börja implementera avtalet på riktigt. Vi har redan kontakt med ansvariga svenska ministrar för att påminna om vikten av att inte förfalla ratificeringsprocessen, och vi kommer vara på dem tills de skriver på. Steget efter det är att se till att avtalet faktiskt följs. Så, mina vänner, vi har nått långt, men vi har fortfarande mycket arbete framför oss!
Vad kan vi lära av denna långa process?
Först och främst: riktig förändring tar tid. Att i grunden ändra system, beteenden och företeelser är inte gjort över en natt, eller ens över ett eller ett par år. Det tar tid. För våra givare och supportar kan det säkert ofta te sig som att vårt arbete har stagnerat, eller att vi till och med har övergivit en fråga. Så är det mycket sällan fallet. Men då den absoluta majoriteten av vårt arbete sker i kulisserna, med forskning, politisk lobbying och strategiplanering, förstår jag att det ändå utåt kan verka så. Det jag tar med mig från denna långa process är just vikten av uthållighet och kreativitet. Vi testar en metod, märker att den inte fungerar, så vi testar en annan. Vi tar hjälp av världskändisar för att öka påtryckningarna, vi zoomar in på nationella företeelser som kan adapteras på global nivå, vi kommer med konkreta och väl underbyggda förslag och vi följer politikernas varje steg i processen.
Ett axplock av vårt havsarbete under åren
Vi har exempelvis:
- Seglat till världens alla hav för att avslöja plundringen och uppmana till skydd av särskilt utsatta och ekologiskt viktiga områden
- Placerat ut 200 stora fiskehinder i Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund för att förhindra bottentrålning, en aktion som ledde till att områdena fick Europas starkaste skydd
- Protesterat mot bottentrålning i Östersjön och Nordsjön
- Bedrivit klimatforskning genom bevakning och provtagning av ismassorna i Arktis
- Avslöjat hotet om djuphavsbrytning i Stilla havet
- Konfronterat destruktiva fiskefartyg och oljeborrningar i sydvästra Atlanten
- Upptäckt extrema koncentrationer av plastavfall i Sargassohavet.
- Kartlagt vilda djur på den största sjögräsängen i Indiska oceanen
- Deltagit i möten nationellt och mellanstatlig lobbying, bland annat samtliga av FNs förhandlingar om ett globalt havsavtal
Läs mer om vårt arbete för ett levande hav!
- Skriv på mot djuphavsgruvdrift – det nya stora hotet mot havet!
