Det är en instabil tid för Europa. Krig. Historiskt höga priser på gas, olja och elektricitet. Hög inflation. En hotande recession. Klimatkris. Och vintern är här, vilket gör att många människor i Europa kan tvingas att tvingas välja mellan att värma sig eller äta…

Den första globala energikrisen kräver ett ingripande av aldrig tidigare skådad omfattning från EU och dess medlemsländer. Förbrukningen av gas, olja och el måste minskas snabbt och den måste minskas på ett sätt som garanterar hållbarhet och utan att förvärra energifattigdomen. För att se till att hjälpa de som hamnar i kris på grund av kraftigt ökande levnadskostnader och samtidigt stoppa expansionen av fossila bränslen för att undvika en klimatkatastrof behöver vi både omfördela och minska vår resursanvändning på ett rättvist sätt. 

Hur våra beslutsfattare hanterar denna kris kommer att avgöra om länderna uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen på 1,5 °C. Det internationella energiorganet, IEA, har nyligen varnat för ”det nuvarande energisystemets bräcklighet och ohållbarhet” och ställde också frågan ”om krisen kommer att bli ett bakslag för omställningen till ren energi eller om den kommer att katalysera snabbare åtgärder”. 

Det långsiktiga målet måste vara ett energioberoende genom 100 procent förnybar energi för el, uppvärmning, industri och transporter. Även om detta inte kan uppnås omgående finns det många saker som regeringar i Europa kan göra snabbt för att hjälpa oss att nå dit.

1. Spara energi i byggnader och industri

  • Hantera efterfrågan – fördela energianvändningen över dag och natt
  • Minska driften hos de största industriella och ickenödvändiga energianvändarna
  • Anpassa inomhustemperaturen – mindre uppvärmning på vintern
  • Stäng av ventilation och ljus när det inte behövs
  • Inför närvarodetektorer och lysdioder
  • Använd mindre varmvatten
  • Övergå till energieffektiv utrustning

Alla måste bidra till att minska användningen av el och fossila bränslen men det är industrin – de största användarna – som bör minska mest. Detta kan uppnås genom ransonering och obligatoriska åtgärder. 

Vi vet att det är möjligt. Nederländerna, som har ett stort beroende av fossilgas, har till exempel minskat den totala gasförbrukningen med 25 procent under första halvåret 2022 jämfört med 2021, varav mer än 30 procent inom den energiintensiva industrin. 

Denna kris kräver att regeringar vidtar extraordinära åtgärder för att säkerställa energiminskningar över hela linjen, särskilt från de största användarna, alla behöver bidra men huvudansvaret behöver ligga på politiken och de som förbrukar mest.

2. Spara energi inom transportsektorn

Nya beräkningar från Greenpeace visar att kortsiktiga reformer skulle minska efterfrågan på olja i EU:s transportsektor med cirka 50 miljoner ton olja per år och ge årliga energibesparingar på cirka 13 procent. De mest effektiva åtgärderna är prisvärda klimatbiljetter för kollektivtrafiken i hela EU, färre flygresor och effektivare bilanvändning. 

Om kortsiktiga reformer som distansarbete, kollektivtrafik till överkomliga priser och lägre hastighetsgränser infördes skulle EU:s konsumenter kunna spara 63 miljarder euro genom minskade behov av bränsle. Dessa transportrelaterade och energibesparande reformer skulle också leda till en minskning av växthusgasutsläppen med 180 miljoner ton per år, vilket motsvarar utsläppen från 120 miljoner fossildrivna bilar – nästan hälften av EU:s totala bilpark.

3. Hjälp människor att värma upp sina hem och producera el

  • Förbjud försäljningen av nya gaspannor
  • Förbjud energibolag att koppla bort hushållen
  • Inför stödsystem för isolering och gör det obligatoriskt att isolera dåligt isolerade bostäder
  • Inför stödsystem för värmepumpar
  • Inför stödsystem för solvärme och solceller
  • Utbilda fler installatörer av värmepumpar, solvärme och solceller
  • Främja/stöd industrier som tillverkar isoleringsmaterial

Människor ska inte behöva välja mellan uppvärmning och mat. Vi behöver fler värmepumpar tillgängliga och installerade i Europa. I EU + Storbritannien installerades 2,2 miljoner värmepumpar 2021, vilket sparar 1 miljard kubikmeter gas från och med 2022. De flesta ersatte gasuppvärmning, några olja eller eluppvärmning. Tillväxten under 2021 var 34 procent. Detta är inte tillräckligt. En fördubbling av installationstakten av värmepumpar i EU från nuvarande nivå skulle spara 2 miljarder kubikmeter gas under det första året. Europa måste importera och tillverka fler värmepumpar så att de blir lättillgängliga.

Regeringar i EU bör göra allt för att påskynda den rättvisa omställningen – leveranstiden för solceller på tak kan vara 4-6 månader. För att göra detta behöver antalet solcellsarbetare i Europa öka till mer än en miljon år 2030. Det måste bli ett slut på politikens vilja att slösa pengar på återvändsgränder som fossil infrastruktur och kärnkraft. Investeringarna måste gå till en hållbar framtid för alla.

4. Beskatta förorenarna och sluta finansiera krig

  • Stoppa alla subventioner för fortsatt konsumtion av fossila bränslen
  • Fossilbolagen bör beskattas till 100 procent av sina övervinster
  • Intäkterna från skatten på extraordinära vinster bör omfördelas rättvist eller användas för att stödja behövande

Det är dags att låta förorenarna betala och stoppa flödet av pengar till Putins krig. Direkta subventioner, skatterabatter på fossila bränslen eller sänkta skatter på fossila drivmedel kommer att gynna de individer, företag och institutioner som förbrukar mest energi. Det bidrar också till att finansiera kriget i Ukraina.

Energipriserna har stigit snabbt sedan 2021 och det har blivit värre sedan krigets början, och de kommer inte att sjunka i närtid. Det är energiproducenter som Shell, som gör enorma vinster på denna instabilitet, oljebolagen upplever just nu helt extraordinära övervinster. Företag som producerar eller baserar sin verksamhet på användningen av fossila bränslen (dvs. olje- och gasbolag, raffinaderier och fossilbaserade företag) bör få dessa övervinster vinster beskattade och omfördelade på ett rättvist sätt på nationell nivå eller användas för att stödja samhällen som är i större behov av dessa resurser.

När vi har en recession som rullar in över Europa inför regeringar offentliga stödsystem för att motverka de ökade levnadskostnaderna. Dessa offentliga medel kommer dock att minska snabbt. Men dagens ojämlika system kan motverkas genom att beskatta vinsterna från den förorenade fossilindustrin och använder dessa för att stödja samhällets mest utsatta. Människor och planeten måste komma först, och det är förorenarna som måste betala.

Denna artikel sammanfattar ett policydokument Greenpeace har tagit fram om hur vi ska hantera Europas energikris. Läs hela dokumentet här för en fördjupning (på Engelska).