När regeringen sviker behöver vi medborgare få kommunerna att göra mer!
När regeringen sviker behöver vi medborgare få kommunerna att göra mer!
Varje dag serveras 3 miljoner måltider inom den offentliga sektorn och varje år upphandlar det offentliga mat för ca 12 miljarder kronor.
Utöver detta så är dessa måltider också den centrala mat-stommen för vårt samhälle. Det är här barn, vuxna och äldre med helt olika förutsättningar träffas och delar en matmiljö. Denna matmiljö har möjlighet att förmedla vad en hållbar matkonsumtion är. Vi har nu kartlagt detta och behöver din hjälp att hejja på din kommun att bli bättre!
“Norden har en unik möjlighet i att kunna använda de offentliga måltiderna som en effektiv hävstång för att påverka konsumenter till bättre val även i det övriga livet. De offentliga måltiderna behöver styras för att bättre främja hållbara och hälsosamma alternativ”
Detta säger ordförande för nordiska ministerrådet själv och pekar ut den viktiga rollen av köket i den offentliga sektorn.
Att våra skattepengar bör användas så klimatsmart som möjligt borde vara en självklarhet år 2024. Tyvärr har nuvarande regering precis strukit ett sådant krav från att träda i kraft, och den nationella visionen mot ett hållbart kök i den offentliga sektorn lyser med sin frånvaro.
Vad kan du göra
Om din kommun gör ett fantastiskt jobb, heja på dem! Om det kan förbättras så uppmanar vi dig att kolla in vår verktygslåda nedan för konkreta och färdiga förslag på hur du kan påverka din kommun, redan idag.
En kan inte göra allt, men alla kan göra något, och många kommunbäckar små leder till en å av positiv förändring! Vill du vara med och påverka din kommun? Följ stegen nedan.
Tack för att du är med och skapar förändring!
1. Skriv under vår svenska namninsamling
Höj din röst för förändring med tusentals andra! Du är inte ensam om att vilja se en förändring, och när vi går samman blir det möjligt. Skriver du under vår namninsamling får du fler förslag på saker du kan göra.
Skriv under här
2. Uppmana DIN kommun att göra mer
Som svenska medborgare har vi möjlighet att själva ställa våra kommunpolitiker till svars. För att göra lättare för fler att nyttja detta har vi tagit fram en verktygslåda med färdiga förslag som bara tar några minuter att få iväg. Kolla in alternativen nedan.
Ladda ner verktygslådan
3. Bjud in en Greenpeace speaker
Är ni flera på en arbetsplats, förening eller ett gäng kompisar som vill göra mer? Våra Greenpeace speakers finns redo att informera om möjligt klimatarbete i er kommun. Då får ni också höra om hur vi på Greenpeace arbetar med dessa frågor. Klicka för att läsa mer och boka.
Boka gratis föreläsning
Se vad din kommun gör för klimatet och hur du kan påverka!
Tillsammans med Klimatkollen har vi kartlagt vilka av Sveriges kommuner som med dokumentation kan styrka att de ställer klimatkrav när det kommer till offentlig upphandling. Detta för att öka den demokratiska transparensen.
Kolla i listan – hur ser det ut i din kommun?
Vilka åtgärder har effekt för ett bättre klimat? Räcker det din kommun gör?
Klimatkrav vid offentlig upphandling: Idag finns inga krav på att kommunen behöver ta klimathänsyn vid upphandling när det kommer till livsmedel, bara rekommendationer. Men en ansvarsfull kommun ställer klimatkrav ändå såklart.
Systematiskt arbete: Det första steget är att din kommun behöver ha ett systematiskt arbete med att sänka sin klimatpåverkan!
Mätbarhet: Hur vet kommunen att deras mål nås? Och vad motiverar kostchefer och kökspersonalen att fortsätta arbetet? Synliga resultat! Att mäta klimatavtryck är ett av de effektivaste sätten att medvetandegöra för personalen. Studier har visat att enbart åtgärden att börja mäta har lett fram till ett minskat klimatavtryck! Idag finns många olika automatiserade beräkningsverktyg som gör jobbet enklare! Den vanligaste metoden att mäta är att beräkna hur många kilo koldioxidekvivalenter som släpps ut för varje kilo livsmedel som används och enligt det statliga forskningsinstitutet RISE är den hållbara nivån att sträva efter under 1,3 kg CO2e per kg livsmedel för sammansatta måltider. Är din kommun nära?
Öka andelen växtbaserat: Både Livsmedelsverket och de Nordiska Näringsrekommendationerna är eniga om att det för både hälsan och klimatets skull behövs en minskning av kött (främst rött) som då ersätts med växtbaserat (gärna svenskt) protein, till exempel i form av bönor och linser. Erfarenhet visar att vegetariska dagar inte alltid är det effektivaste sättet att göra detta då det kan skapa identitetsstrider för och emot. Det är oftast bättre att helt enkelt dryga ut det kött som serveras med växtbaserat protein, eller bara servera fler måltider utan kött utan att göra en grej av det. “Idag är det lasagne!”
Stöd det lokala och handla säsongsbaserat: Sveriges kommuner har allt att vinna på att utveckla den lokala upphandlingen, där ofta enda möjligheten för dem finns att nå små och medelstora bönder som leverantörer. Dessa konkurreras annars lätt ut inom offentlig upphandling av de stora leverantörerna som kan hålla lägre pris. Genom att gynna lokala producenter blir detta också en väg för offentlig sektor att stärka matsäkerheten. Idag produceras det väldigt lite bönor och linser i Sverige, den offentliga sektorn kan hjälpa till att öka efterfrågan vilket då ger stöd till de hållbara bönderna som odlar dessa superhållbara grödor!
För att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatpåverkan är det centralt att de jobbar med sina upphandlingar av livsmedel och måltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och måltider står för en stor andel av kommunens totala växthusgasutsläpp, dels för att en stor del av dessa utsläpp består av metan – främst från de livsmedel med högst klimatpåverkan som nötkött och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar av metanutsläppen snabbt kan sänka halterna av metan i atmosfären och därmed temperaturen. En global halvering av metanutsläppen inom detta decennium uppskattas därför kunna sänka temperaturen med 0,3 grader till 2045. Sverige som per capita konsumerar näst mest nötkött i hela EU kan bidra mycket till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.
En minskad konsumtion av animalier skulle också förbättra folkhälsan inom Sveriges Kommuner, vilket är varför vi också samarbetar nära med Läkare för framtiden
Frågor och svar
Vi ser att en ökad gemensam målbild förenklar för samarbete och kunskapsdelning mellan sveriges kommuner. De mest effektiva åtgärderna för en mer hälsosam och klimatvänligare mat inom den offentliga sektorn är:
1. Minska andelen kött i linje med senaste Nordiska Näringsrekommendationer – detta skulle innebära minst en halvering (jämfört med dagens snitt)
2. Det röda köttet bör ersättas med oprocessat växtbaserat. Inköp av rött kött bör prioritera naturbeteskött. Vid annat kött: efterfråga svenska ekologiska alternativ.
3. Främja säsongsbaserat och lokalt (det ger ofta lokala ekonomiska vinster, går att förena med EU-lagar)
Att öka andelen växtbaserat och skära ner på köttet är en av de billigaste klimatåtgärderna din kommun kan göra, faktum är att kommunen sparar pengar på detta! Vi ser redan att flera kommuner gör detta av ekonomiska skäl primärt. Då är ju en förbättrad folkhälsa och klimat en ganska god bonus till ökad kommunkassa!
Kött står för 10% av de livsmedelsinköpen i den offentliga sektorn räknat i ton, men för 50% av klimatpåverkan. Såklart kan det variera lite men det är solklart att de växtbaserade har lägre utsläpp.
Sverige importerar 40% av allt nötkött som äts i Sverige, ändå står de svenska nötkreaturen för nästan ¾ av Sveriges utsläpp av metan. Utöver jordbrukets klimatpåverkan ger det upphov till annan miljöpåverkan. Kväveläckage till vatten samt utsläpp av ammoniak och andra luftföroreningar medför negativa effekter för till exempel luftkvalitet, försurning och övergödning. Jordbruket står för majoriteten (nästan 90 procent) av de totala ammoniakutsläppen i Sverige och hantering av stallgödsel är den största källan till utsläpp följt av mineralgödselanvändning.
Detta är inkorporerat i ett av våra krav till sveriges kommuner. Betande djur kan ha en positiv effekt för den biologiska mångfalden och på grund av människans påverkan av det vilda så har den svenska faunans biologiska mångfald blivit beroende av betande djur i en högre grad.
Tyvärr ser vi allt för lite bete av dessa områden idag då intensifieringen av kött och mjölkproduktionen flyttar de domesticerade betande djuren allt längre från dessa områden. 25% av sveriges nötkreatur får aldrig beta under sin livstid och idag lever en svensk mjölkko i snitt lever instängd i ladan 90% av sin livstid.
Endast drygt 1% av svenskt nötkött kommer idag från djur som fått gå på naturbete, som är dessa rika öppna landskap som industrin och politiker ofta nämner, för att sen motverka djuren att ta sig till. Greenpeace är med i den koalition som kämpar för att förändra detta och höja lägsta-nivå. Detta borde vara den första åtgärd för de som verkligen bryr sig om våra öppna landskap, samt skarpa åtgärder för att öka naturbetet. Dessa åtgärder skulle också sänka metanutsläppen men är också beroende av att vi minskar vår kött och mjölkproduktion.
Nej. Vi kan inte välja klimatet före miljön, och vice versa. Och dagens kycklingindustri bidrar föga till våra miljömål så även om de enligt klimatberätkningar är “bättre” är detta inget att rekommendera. Svenska baljväxter slår också dem med hästlängder och bidrar samtidigt till att naturligt binda kväve i marken, ge mat åt pollinatörer osv.
Det stämmer att bönder idag är oerhört utsatta, både i Sverige och i hela EU. På bara 15 år har EU förlorat nästan 40 procent av sina jordbrukare, nästan uteslutande små och medelstora jordbrukare. Vi har kommenterat vad vi ser som orsak till detta här.
För de svenska bönderna står vi inför ett vägval. Antingen fortsätter vi intensifieringen av jordbruket och kött- & mjölk-industrin vilka inte inte visar tecken på att nå hållbarhetsmålen, eller så stödjer vi de småskaliga och hållbara bönderna som kämpar för att säkra vår mat. Endast 2% av de svenska jordmarkerna används till odling av böner, och ca 90% av detta går till djurfoder. Det finns en enorm potential att öka den inhemska produktionen av svenska bönsorter och självförsörjningen av växtbaserad proteinproduktion. Denna typ av odling kräver färre maskiner, mindre insatser och mindre skuldsättning vilket skulle skapa en säkrare vardag för den svenska bonden.
Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar som görs nu snabbt får positiv klimateffekt. Vid en global halvering av dagens metanutsläpp skulle vi kunna sänka planetens temperatur med 0,3 grader. Detta är en kritisk åtgärd om vi fortfarande ska ha en chans att nå 1,5-graders målet enligt alla stora forskningsorgan. Detta är också en fantastiskt möjlighet, att vi faktiskt kan få positiva effekter av våra åtgärder, inte enbart minska de negativa effekterna.
Sverige som per capita konsumerar enhög andel nötkött och mejeriprodukter kan bidra stort till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.
Om din kommun inte har svarat så kan du nå ut till vår projektledare Daniel ([email protected]) som kan ge dig både kontaktuppgifter till kommunen samt vilka frågor vi bett om att få svar på. Tack för att du vill hjälpa till!
Om du har svårt att tolka din kommuns arbete så kan du nåt ut till vår projektledare Daniel ([email protected]) som kan göra en värdering samt ge förslag på möjliga nästa steg!